Farage: "Skojaren" som blev en av de mäktigaste

helskärm

Sju gånger har han misslyckats med att ta sig in i underhuset. En av gångerna nästan dödades han av sin egen valbanderoll.

Men Nigel Farage ses ändå som den politiker som förändrat Storbritannien mest de senaste decennierna.

Vägen stakades ut under tidigt 1990-tal. Den ännu inte 30-årige Farage hade varit engagerad i Konservativa partiet. Men liksom en del andra britter tyckte han att EU:s nya Maastrichtfördrag utökade samarbetet för mycket.

Året efter fördraget, hösten 1993, var Farage med och grundade ”självständighetspartiet” Ukip. Partiledare blev den då mer kände EU-skeptikern Alan Sked – som dock sedan manövrerades ut.

Kom in

”Partiet hamnade under kontroll av en utflippad skojare vid namn Nigel Farage, som vred det åt ytterhögern”, skrev Sked senare enligt brittiska medier. Han beskriver Farage som en rasist som lockar röster genom att skrämma mittenväljare med vad ”de andra”, alltså utlänningar, ställer till med.

Få tog då idén om att lämna EU på allvar. Men efter flera misslyckanden i brittiska val tog Farage tjuren vid hornen, ställde upp i EU-valet 1999 – och kom in.

EU-parlamentet blev plattformen Farages utåtriktade personlighet behövde. Under 00- och 10-talen valdes han om flera gånger, och lyckades dra in ett EU-utträde, ”brexit”, i politikens centrum.

Fortsatt nobb

Detta trots etablerade politikers avspisande attityd, exemplifierad av den blivande premiärministern David Camerons beskrivning av Ukip 2006:

– En drös ärthjärnor, knäppgökar och smygrasister.

Samtidigt fick Farage fortsatt nobben i nationella val. Och kandidaturen 2010 höll på att sluta ännu värre än bara med förlust. Den då 46-årige politikern och en kollega skulle tillbringa valdagen i ett litet flygplan över England, med en lång ”Rösta på Ukip”-vepa fladdrande bakom. Men banderollen trasslade in sig i stjärtpartiet, och planet störtade.

Det beskrevs efteråt som ett mirakel att de båda överlevde, i Farages fall med brutna revben och en punkterad lunga.

Och 2014, efter flera års hårda åtstramningar under just David Cameron, kom Ukips första riktigt stora valframgång. Missnöje med de dåliga tiderna lyfte fram populistpartiet till en sensation; flest röster av alla i EU-valet.

Tar inga chanser

Samma höst avvisades självständighet för Skottland i en folkomröstning. Detta tros ha stärkt Cameron i övertygelsen att även EU-frågan kunde lösas så. Tesen var att Ukip skulle ”avväpnas” genom ett stabilt ja till fortsatt EU-medlemskap.

Men resultatet blev brexit, som efter mycken vånda fullbordades 2020, varpå Farage utropade ”kriget är över” och drog sig tillbaka från politiken.

Tills nu. Och den här gången tar han inga chanser i parlamentsvalet. Trots att han inte bor där kandiderar 60-åringen i badorten Clacton-on-Sea, ett av brexit-rörelsens starkaste fästen, och räknar med att komma in.

Rättad: En tidigare version innehöll en felaktig uppgift i faktarutan gällande Farages födelseår.