Hon tar striden mot Ryssland i FN
Uppdaterad 2017-03-06 | Publicerad 2017-03-05
Nikki Haley saknade utrikespolitisk erfarenhet när hon blev USA:s FN-ambassadör.
Medan Donald Trump gjort närmanden mot Putin har Haleys retorik varit stenhård mot Rysslands krig i Syrien och Ukraina.
– Mina allierade vet mer än någonsin att vi står bakom dem, säger Nikki Haley till al-Jazeera.
När Ryssland för sjunde gången, tillsammans med Kina, i tisdags röstade ner ett sanktionsförslag gällande Syrien framtaget av USA, Storbritannien och Frankrike i FN:s säkerhetsråd vässade Nikki Haley, 45, tonen:
– I dag är vi mycket upprörda för att Ryssland inte röstat för resolutionen som kritiserar Syrien för att använda kemiska vapen mot sin befolkning, sa hon till al-Jazeera efter omröstningen.
Resolutionen handlade specifikt om att placera ett antal personer och myndigheter i Syrien på FN:s svarta lista efter att världsorganisationen utrett och konstaterat att landet använt kemiska vapen under 2014 och 2015 mot befolkningen. FN och Nobelprisade Organisationen för förbud av kemiska vapen (OPCW) har också funnit att terrorgruppen IS har använt senapsgas i en attack 2015. Resolutionen var också tänkt att förbjuda försäljning och överförande av helikoptrar och annat material till syriska armén.
”Det är barbariskt”
Nikki Haley kritiserade Ryssland stenhårt även inför omröstningen:
– Hur länge till tänker Ryssland agera barnvakt och ursäkta den syriska regimen? Människor har dött genom att kvävas ihjäl. Det är barbariskt, sa hon.
Uttalandet gjorde uppenbarligen de ryska diplomaterna – som väntat sig en mildare ton från den nya administrationen – besvikna.
”Det verkar som att den amerikanska representanten kom till FN med anteckningar som var skrivna av Samantha Power”, twittrade en rysk politiker, med hänvisning till Obamas FN-ambassadör, som ofta levererade verbala smockor mot Ryssland i FN.
Men från ryskt håll stod man på sig, och strax före omröstningen som omintetgjorde resolutionen sa president Vladimir Putin på en presskonferens att landet inte tänkte stödja sanktionerna.
– Det här hjälper inte förhandlingsprocessen utan kommer bara emellan och underminerar förtroendet.
Har överraskat
Det var inte bara de ryska diplomaterna som förvånades över att Nikki Haley fortsatte att driva USA:s hårda linje mot Ryssland.
Donald Trump, som nominerat henne, har under hela sin valkampanj talat om varmare relationer till stormakten i öst, och till och med enligt New York Times gjort hemliga planer för att sanktionerna mot Ryssland efter Krimannekteringen 2014 kan komma att lyftas
Men Haley har överraskat.
Vid sitt allra första framträdande i FN:s säkerhetsråd den 2 februari 2017 fördömde hon Rysslands agerande i Ukraina efter att striderna plötsligt intensifierats.
– Det borde inte behöva vara så här. Vi vill förbättra våra relationer med Ryssland. Men den förskräckliga situationen i östra Ukraina kräver tydliga och starka fördömanden av ryskt agerande, sa hon enligt CNN.
Förtydligade mot Ryssland
Hon förtydligade också att Krimhalvön tillhör Ukraina enligt USA och att sanktionerna relaterade till annekteringen kommer att fortsätta till den dag då Ryssland överlämnar kontrollen till Ukraina.
Även efter Trumps tal till kongressen natten till i onsdags var det Nikki Haley som förtydligade den amerikanska positionen mot Ryssland, än en gång, eftersom Trump aldrig nämnde landet. Den här gången öppnade Haley för samarbete när det är möjligt:
– Vi har kritiserat Ryssland för Krim och Ukraina. Vi kommer att fortsätta göra det när vi ser att något inte går rätt till. Ser vi att vi kan arbeta tillsammans kommer vi förstås att försöka göra det, sa hon i intervjun med al-Jazeera.
Trump förtydligade i stället i sitt tal till kongressen att hans jobb ”inte är att representera världen”. ”Mitt jobb är att representera USA”, sa han, i ett tydligt avsteg från USA:s tidigare roll som världens främsta militära stormakt.
Däremot lyfte han fram att USA stödjer Nato, men med tillägget att medlemmarna måste bli bättre på att finansiera samarbetet om de vill fortsätta se ett aktivt USA i organisationen.
Tydligaste talespersonen
I brist på uttalanden även från utrikesministern Rex Tillerson är det helt enkelt Nikki Haley som på kort tid kommit att bli den tydligaste talespersonen i utrikesfrågor för Trumpadministrationen gentemot de andra medlemmarna i FN.
Det var få som anade att den tidigare guvernören i South Carolina skulle ta den rollen när hon under presidentvalrörelsen kritiserade Donald Trump, bland annat för utspelet om att förbjuda muslimer att resa in i USA:
– Det trotsar allt som det här landet baseras på och det är bara fel, sa hon i december 2015 enligt CNN.
Haley ställde sig sedan bakom Floridasenatorn Marco Rubio när primärvalrörelsen satte igång. Trump twittrade i mars 2016 att Haley skämt ut sig när han vunnit republikanernas primärval i hennes delstat.
Trumps utnämning av Haley till FN-ambassadör väckte därför både förvåning och förväntan hos många.
– Min mycket praktiska reaktion är att hon kommer att vara den minst erfarna FN-ambassadör i landets historia, sa CNN-kommentatorn och demokraten Bakari Sellers enligt New York Times i november när Haley hade utsetts.
”En stark röst”
Han jämförde med den då sittande FN-ambassadören Samantha Power som arbetat som utrikespolitisk rådgivare i Obamaregeringen sedan 2008 innan hon blev ambassadör 2013. Innan dess var Power chef på ett MR-center på Harvard Kennedy School och före det Pulitzerprisad krigskorrespondent.
Senatsrepublikanen Lindsey Graham från Nikki Haleys hemdelstat South Carolina twittrade däremot: ”Jag är säker på att Nikki Haley kommer att vara en stark röst för FN-reform och stå för amerikanska intressen runt om i världen”.
Känd efter massakern
Nikki Haley har en bakgrund som den första kvinnliga guvernören i South Carolina med indisk bakgrund (hennes föräldrar kom till USA från Punjab i nordvästra Indien på 1960-talet). Hon blev nationellt känd för sitt agerande efter massakern mot afroamerikaner i metodistkyrkan i Charleston den 17 juni 2015 utförd av 22-årige Dylann Roof, där nio människor dog.
Kort efter händelsen krävde Nikki Haley tillsammans med många andra att den så kallade sydstatsflaggan, som blivit en symbol för de gamla sydstaterna där slaveriet var tillåtet, tillika den förlorande sidan i det amerikanska inbördeskriget, skulle tas ner. Attentatsmannen Roof hade nämligen som uttalat syfte att starta raskrig mellan svarta och vita och poserade med sydstatsflaggan på bilder, rapporterade flera medier.
Signerade förslaget
Efter en omröstning i senaten var det Nikki Haley som signerade förslaget om att flaggan skulle tas ner i juli 2015.
– Det är en ny dag i South Carolina. En dag som vi alla kan vara stolta över, en dag som verkligen för oss samman när vi fortsätter att läka som ett folk och en stat, sa hon i ett uttalande när flaggan halades ner.
Samtidigt började rykten gå om att Nikki Haley hade en ljus framtid inom det Republikanska partiet, när presidentvalrörelsen skulle starta igång på allvar året efter. Haley avfärdade dock alla sådana rykten.
Språngbräda
Tidningen Politico gör gällande att Nikki Haleys nya jobb i New York definitivt är en språngbräda till framtida tunga politiska uppdrag. Men allt beror på hur hon klarar rollen som Trumps FN-ambassadör.
Hittills har hon gjort ”ett imponerande jobb med att minska spänningarna med USA:s allierade”, konstaterar tidningen. Men hon har däremot synts mindre ofta när säkerhetsrådet talat om kriser i Afrika. Vid samtal om Somalia och Centralafrikanska republiken har hon skickat ersättare.
Hennes svåraste uppgift framöver kan komma att bli konflikten i Israel och Palestina, där Trumps svärson Jared Kushner, som kallas Trumps ”riktige” utrikesminister lär lägga sig i, uppger tidningen
Dessutom har Nikki Haley en mycket otacksam uppgift med sig i bagaget från Donald Trump.
Lämna FN-organ
Uppgifter gör gällande att Trump funderar på att lämna världssamfundets råd för mänskliga rättigheter.
Ett slutgiltigt beslut ska fattas av Nikki Haley, utrikesministern Rex Tillerson och president Donald Trump, enligt Politico
– Det har kommit flera frågor från utrikesministerns kontor som tyder på att han överväger värdet i att USA är med i FN:s råd för mänskliga rättigheter, säger en tidigare tjänsteman vid utrikesdepartementet som är insatt i samtalen till tidningen.
”Min pliktkänsla”
Omvärlden följer nu hur Haley fortsätter sin diplomatiska bana.
En av anledningarna till att hon valde att axla den komplexa rollen som Trumps FN-ambassadör uppgav hon själv i ett uttalande när hon utnämnts:
”Den första anledningen är min pliktkänsla. När presidenten tror att du kan bidra med ett viktigt uppdrag till välfärden i vår nation, och till vår nations position i världen, är det ett kall jag anser viktigt att beakta”.