Brooke, 19, är en ”survival sister”

Publicerad 2024-10-31 21.08

ATLANTA, GEORGIA. Hennes skolkamrat föll offer för vapenvåldet. Det avskräcker inte Brooke Thrasher, 19 – tvärtom.

Tillsammans med sina systrar bildar hon ”Survival sisters”, för att visa varför unga svarta kvinnor måste lära sig hantera krigsvapen.

– Världen är rätt ond. Man måste vara förberedd på vad som helst.

Hon var sex år gammal.

Brooke ler åt den gryniga bilden. På mobilskärmen syns en liten flicka, som med sin pappas stöd avfyrar ett AR-15-vapen för allra första gången. En flamma brinner från pipan.

I det ögonblick föddes kärleken till smällarna.

I dag, vid 19 års ålder, står hon återigen bredvid pappa Fred, denna gång på en privat skjutbana inne i en skogsglänta. De har precis sprayat sig med ”southern cologne” – myggmedel – och försett sig med öronproppar och skyddsglasögon. På ett bord framför dem ligger ett smörgåsbord av långpipiga vapen, redo att användas.

Tre små metallmål står uppställda framför henne. Brooke ställer sig bredbent, vänster fot fram.

Hon lyfter geväret, siktar och trycker av.

PANG!

Kulan smäller mot metallplattan.

Brooke Trasher, 19.

– Adrenalinruset! säger Brooke, och vänder sig om med glittrande ögon.

– Det är mycket krut i den här.

Hon har på sig sin signaturlook. Ett bälte av ammunition, en miniatyr-AR-15 hängande i halsbandet, bandana och en neonrosa t-shirt.

Till vardags är hon som vilken annan tonåring som helst – hon gymmar, ser på ”Young Sheldon” och lyssnar på Billie Eilish. Drömmen är att studera till advokat nästa år.

Men detta är hennes verkliga passion: att avfyra tunga krigsvapen.

För några år sedan startade hon gruppen ”Survival sisters” tillsammans med sina tre systrar, Charli, 14, Naomi, 16, och Kennedy, 17, med målet att förändra synen på vem som kan hantera vapen.

På bara några år har kvartetten blivit inflytelserika med hundratusentals följare på sociala medier. De visar hur man skjuter maskingevär, stoppar blödningar, håller i överlevnadsläger och tipsar om hur man agerar vid skolskjutningar. De uppmuntrar fler unga att lära sig vapen för självförsvar.

– Vi började som bara fyra systrar som ville umgås med sin pappa, och som var intresserade av vapen. Vi ville visa att kvinnor kan dominera i en mansdominerad miljö.

Att skjuta är underhållning, ger en kick. Det är karaktärsbyggande, säger hon.

Men.

Det finns också en mörk baksida.

Särskilt drabbad generation

Varje dag dör tolv unga i USA efter vapenvåld. Det är den vanligaste dödsorsaken för barn och tonåringar, vanligare än bilolyckor.

Trots att frågan ofta hamnar i skuggan av andra ämnen i presidentdebatten, är den en av de mest avgörande för förstagångsväljarna.

Generation Z är den så kallade ”lockdown”-generationen, unga som vuxit upp med rutinmässiga övningar för att förbereda sig på skolskjutningar.

Många har själva upplevt paniken i skolkorridoren när en gärningsman skjutit omkring sig, eller känner någon som drabbats.

Detta har gett upphov till stora ungdomsdrivna rörelser som kämpar för förbud mot automatvapen och halvautomatiska gevär, särskilt AR-15 – det mest ökända vapnet vid masskjutningar.

Brooke och hennes systrar vill bredda bilden av vem som kan hantera vapen.

Organisationen Sandy Hook Promise, som arbetar för att förebygga vapenrelaterat våld, har släppt en rapport som lyfter en oroväckande trend: unga vapeninfluerare. Bland dem finns tioåringar, för unga för sociala medier – och långt ifrån tillåtna att köpa eller äga vapen.

Rapporten pekar på flera konton, bland annat ”Survival sisters”. Men Brooke Thrasher ser inte sig själv som en ”gunfluencer”. Hon vill bara ha roligt och vara en bra förebild, säger hon.

Brookes signaturlook: Ett ammunitionsbälte, halsband med en miniatyr-AR-15, bandana och neonrosa t-shirt.

För henne symboliserar vapen personlig frihet – särskilt för unga svarta kvinnor.

– Det är mycket viktigt, säger Brooke.

– Eftersom vi svarta kvinnor hamnar farliga situationer, och vi ofta framställs negativt när det kommer till vapen. Det är bra att se en positiv sida av det. En svart kvinna bör kunna hantera ett vapen på ett säkert sätt.

Fler vapen än invånare

Amerika har ett unikt problem med vapenvåld, med långt högre dödssiffror än andra länder i väst. Här går det 120 vapen på 100 personer.

Men för Brooke handlar inte alla dödsskjutningarna om antalet vapen. Det handlar i stället om att fel personer, som inte är mentalt stabila, får tillgång till vapen. Hon menar att det behövs fler ”goda personer” som är mentalt mogna nog att bära dem, med någon slags bakgrundskontroll eller krav på att kunna hantera vapnen.

Själv har hon egentligen ingen avsikt att använda vapnet mot någon annan, det fungerar snarare som en form av säkerhetsgaranti.

– Om du överskrider mina gränser, har jag möjlighet att använda det för att skydda mig, eller så kan jag välja att gå därifrån. Det är bara verkligheten i Amerika. Man vet aldrig vad som kan hända.

– Som svart kvinna, särskilt när jag går till skolan på morgonen eller kvällen, anser jag att man har rätt att skydda sig själv. Tänk på en mamma i en park; om någon hotar deras säkerhet, bör hon ha möjlighet att försvara sig och sina barn.

Stöttas av familjen

Hennes pappa, Fred Thrasher, 49, håller med. Han anser att ansvarsfulla svarta i USA måste äga vapen för att bryta stereotyperna – det är inte bara konservativa, vita republikaner som talar om rätten till vapen, eller den svarta gangstern.

Fred Trasher, 49, började tidigt lära sina barn om vapen.

Historiskt har svarta varit förtryckta, även av staten, med slaveriet och segregationslagarna som tydliga exempel. Vapen är deras rättighet; de vill inte vara några offer, poängterar han.

Fred började lära sina döttrar om vapensäkerhet när de var fyra år gamla, och bara några år senare fick de själva hålla i avtryckaren. Han menar att utbildning är bättre än att göra vapen till ett tabu.

– Vi lär dem att de har valmöjligheter, säger han.

– Det är bättre att ge dem kunskap om det ni försöker skydda dem från, för de kommer att konfronteras med det oavsett. Skolskjutningar, gängskjutningar – sådant kan inte helt förhindras.

Vapenlagar debatteras ofta

Brooke är förstagångsväljare, men hon är osäker på om hon ens kommer att rösta. Vem hon föredrar av Donald Trump och Kamala Harris vill hon inte avslöja.

Vapenlagar har länge varit en het debatt mellan demokrater och republikaner. Konservativa menar ofta att liberaler vill ta deras vapen, medan liberaler kämpar för striktare lagar för att rädda liv. Denna gång är bilden något mer komplex.

Under presidentdebatten i september påstod Donald Trump att hans motståndare skulle ”konfiskera allas vapen” om hon blev vald.

Harris högg tillbaka:

– Vi tar inte någons vapen, så sluta med de här ständiga lögnerna, sa hon och berättade att hon själv är vapenägare.

Harris utvecklade sitt resonemang i en intervju med Oprah Winfrey, och betonade att hon skulle använda vapnet om det behövs.

– Om någon bryter sig in i mitt hus, så kommer de att bli skjutna, sa hon och skrattade.

– Jag borde nog inte ha sagt så, men mitt team får ta hand om det senare.

Olika lösningar

Harris är för rätten att bära vapen för självförsvar, men hon vill också se strängare lagar för att hantera tyngre vapen, särskilt med tanke på alla skolskjutningar. Att stoppa det höga antalet dödsfall på grund av vapenvåld är en viktig del av hennes kampanj.

Trump å sin sida hävdar att striktare vapenlagar inte fungerar. Han har länge samarbetat med konservativa vapenförespråkare och lovat att inte införa fler restriktioner om han blir vald. Hans vicepresidentkandidat, J D Vance, menar att lösningen på skolmassakrer inte är att hindra farliga personer från att få vapen, utan att sätta dit tunga dörrar med bättre lås i klassrummen. Han hävdar att Trump kommer att stödja skolor där lärare får bära dolda vapen.

Även om Brooke Thrasher vill hålla sig politiskt neutralt, tycker hon att det är coolt att den som kan bli USA:s första svarta kvinnliga president talade öppet om att bära vapen.

Hon blev chockad när hon såg Harris-klippet på Tiktok.

– Ingen förväntade sig att hon skulle säga ”åh, jag har en Glock – so what?”

– Jag är glad att hon har ett skjutvapen för att kunna skydda sig själv och visa andra amerikaner att, ja, skjutvapen kan orsaka skada. Men det är också ett skydd.

Skolkamrat dödad

Brooke har aldrig behövt använda ett vapen i en hotfull situation, men hon ser hur hennes hemstad plågas av skjutvåld. Gamla klasskamrater har förlorat livet i skottlossningar. En av dem hade sitt skåp bredvid hennes.

– Jag fick veta att han hade dött av skjutvåld, och det talades om överallt på skolan. Det är konstigt; en dag ser man en person, och nästa dag finns de inte längre.

– Det var svårt att ta in först, eftersom jag såg honom bara två dagar innan. Nu är han borta, och det kändes traumatiskt. Men man ser det så ofta att det blir en del av vardagen. Man tänker: ”Wow, en till?”. Varje dag är det en ny person. Och de blir bara yngre.

”Bara i Amerika”

Fler kan kanske förstå behovet av ett litet vapen för personligt skydd – men varför en AR-15? Måste amerikaner verkligen ha en arsenal av halvautomatiska vapen hemma?

– Det beror på situationen, säger Brooke.

– I vissa lägen kan det vara nödvändigt att använda en AR-15, till exempel när man ska rensa ett hus eller vistas i vildmarken, där man kan behöva skjuta på längre avstånd. I skogen, som nu, skulle en AR-15 vara ett bra val, eftersom man vill hålla avstånd i en konflikt för att undvika att bli träffad.

Men ändå – krigsvapen? Brooke tänker efter. Det är en tuff värld, och man måste vara förberedd på allt, säger hon.

– Det beror på vilket krig du pratar om. För visst, det finns människor som kämpar mot andra länder, men det finns också de som slåss mot personen tvärs över gatan. De går ut genom dörren, och det är en krigszon där ute. Så här är det bara i Amerika.

”Survival sisters” övar på att hantera vapen i mörker.

Mörkret sänker sig, skogen försvinner i ett kompakt, svart dis.

Brooke Thrasher hänger neongröna lysstavar runt halsen och fäster några vid måltavlorna. Cikadorna väser svagt kring dem, och en metallisk, krutdoft hänger kvar i luften.

Pappa hjälper henne att justera hjälmen med mörkerseende; världen blir plötsligt svartvit. Brooke ser ut som om hon förbereder sig för en krigszon.

Hur skulle folk reagera om du kom så här till juristutbildningen nästa år?

Hon skrattar.

– De skulle slänga ut mig!

LÄS VIDARE

Publisert:

OM AFTONBLADET

Tipsa oss: SMS 71 000. Mejl: tipsa@aftonbladet.se
Tjänstgörande redaktörer: Sandra Christensen, Jenny Åsell och Mattias Kling
Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lotta Folcker
Stf ansvarig utgivare: Karin Schmidt, Martin Schori och Magnus Herbertsson
Redaktionschef: Karin Schmidt
Jobba på Aftonbladet: Klicka här

OM AFTONBLADET