"Det är naturligt att vi tycker olika"

Lena Mellin

Miljöpartiets Åsa Romson om ministerposten, att samsas med (S) och varför arbetstiden bör kortas ned

Åsa Romson tar inte ut några segrar i förskott.

Men om de rödgröna vinner valet så tänker hon sig själv som miljöminister.

– Men med ett utökat ansvar jämfört med i dag.

Åsa Romson sitter i sitt tjänsterum högst upp i gamla riksdagshuset. Inte alltför välmående krukväxter står i fönstren men ute i kafferummet finns ekolådor med frukt.

Hur säker är du på att vara minister efter valet i höst?

– Inte alls. Det är upp till väljarna att ge en röst till ett parlament som kan utse en stabil och progressiv regering som genomför en aktiv miljöpolitik. Om de gör det är jag ganska säker på att jag blir minister.

Vilken post vill du ha?

– Klimat- och miljöminister. Med ett utökat ansvar för klimatet jämfört med i dag.

Om du blir minister kommer du att fortsätta som språkrör då? MP vill ju sprida de politiska uppdragen.

– Vi hade en sådan diskussion inför förra valet och ändrade stadgarna så att man kan vara både språkrör och minister. Jag och Gustav har inga planer på att avgå som språkrör.

Ni vill höja en rad skatter. Sverige har redan EU:s fjärde högsta skattetryck. Behöver skatterna verkligen höjas?

– Att säkerställa en trygg uppväxt för våra barn, det är grunden. Då kommer man ibland till slutsatsen att man behöver högre inkomster för att klara välfärden. Men varje skattekrona ska vändas på så att de används så effektivt sätt som möjligt. Det är inget egenvärde att ha ett högt skattetryck.

– Det är farligt att underfinansiera välfärden, då skjuter man på kostnaderna. När unga slås ut tidigt blir det högre kostnader i framtiden.

Miljöpartiet vill återinföra friåret och sänka arbetstiden till 35 timmar i veckan. Det senare förslaget kommer att sänka BNP med omkring 350 miljarder kronor enligt Riksdagens utredningstjänst?

– Det var inte vårt förslag de räknat på. Det är väldigt svårt att räkna på konsekvenser av kortare arbetstid. Vi tror att det är bra att fortsätta sänka arbetstiden så att fler får möjlighet att vara på arbetsmarknaden men också att fler orkar stanna där till pension.

Du tror alltså inte att blir mindre pengar till välfärden om ni får som ni vill?

– Jag tror det blir en bättre välfärd om man låter kvinnorna i äldreomsorgen får en dräglig arbetsmiljö, där kortare arbetstid är en del.

Men de flesta är överens om att Sverige, med en åldrande befolkning, behöver jobba mer än i dag för att bevara välfärden. Är det fel?

– Vi tror att vi kommer arbeta fler timmar men genom att fler arbetar, fler kan jobba högre upp i åldern och med färre sjukskrivningsperioder.

Hur ska ni kunna komma överens med dem Socialdemokraterna på den här punkten?

– Det har vi gjort tidigare, exempelvis om friåret.

Ni vill att all el- och värmeproduktionen ska vara helt förnybar till 2030. Flera kärnkraftsreaktorer ska stängas redan under nästa mandatperiod. Hur ska ni bli överens med S på det området?

– Vi är överens om att tillsätta en energikommission som tittar på hur energimarknaden och tillförseln ska se ut på sikt. I det arbetet måste man givetvis ta med att de äldre reaktorerna kommer att stängas.

Ett tredje konflikt gäller försvaret. S vill rusta upp, ni vill rusta ner?

– Så är det. De vill satsa på nya super-Jas och vi har gjort analysen att det inte stärker försvarsförmågan.

En fjärde oenighet gäller föräldraförsäkringen. Ni vill ha två nya pappamånader under mandatperioden. S talar svävande om att ta avgörande steg.

– Det behövs fler pappamånader för att stärka männens relation till sina barn men också för att fler kvinnor ska känna att de har en tydlig förankring på arbetsmarknaden. Arbetsgivare ska känna att det inte spelar någon roll om de anställer en man eller en kvinna. I dag halkar kvinnorna efter för i lön och karriär bara för att företagen förväntar sig att de ska vara borta.

Här är några fler områden där ni inte heller är överens med (S). Ni vill inte sänka skatten för pensionärer, är emot Förbifart Stockholm, vill höja bensinskatten med 70 öre litern och höja lärarlönerna vid sidan av löneförhandlingarna,

– Vi gör andra prioriteringar än Socialdemokraterna.

Det är väldigt många områden där ni har väldigt olika syn?

– Det är naturligt eftersom vi är olika partier. Man får inte glömma att vi lagt 16 budgetar tillsammans med S och V i riksdagen. (mellan 1998 och 2006 reds. anm.)

Samarbetet mellan S, MP och V i valet 2010 avslutades efter valet, alla var överens om att en fortsättning var en dålig idé. Varför skulle det vara lättare att regera ihop än att kampanja tillsammans?

– Därför att man i en regering måste komma överens om vilka problem som ska lösas under den kommande mandatperioden. Men det man inte kan enas om det kan man inte enas om, det kommer inte hända så mycket där.

Var det inte på riktigt då, menar du?

– Det var svårt att i det tempot och så nära inpå valet göra ny politik som väljarna skulle informeras om via valarbetare som inte hade en aning om vad som var rödgrönt, grönt eller S-politik. Man skulle kampanja på allting samtidigt, och det var inte enkelt.

I valet till EU-parlamentet blev Miljöpartiet största parti i Stockholms län med drygt 19 procent av rösterna. Hur kändes det?

– Det gav god energi till vår valrörelse. Men förtroende måste man jobba för varje dag i politiken.

Hur ser du på Fi:s framgångar i opinionen?

– Jag ser det som en naturlig respons på åtta års negligering av jämställdhetspolitiken. Den har gått fram med myrsteg.

Hur har det påverkat Miljöpartiet?

– Det har taggat oss. Det såg man på kongressen där den tydligt sade att feminism måste upp som en prioriterad fråga i valprogrammet.

Ni vill slopa den sänkta arbetsgivaravgiften för unga för att ni anser att den är ineffektiv. Samtidigt vill ni sänka den med tio procent på lönesummor upp till 760 000 kronor. Motsägelsefullt?

– Vi tycker inte att det är  effektivt att skapa nya jobb genom att subventionera ungdomar som redan har jobb. När det gäller nya jobb är det bättre med en generell sänkning för småföretag som har lägst tröskel för dem.

För ett par år sedan ville ni bli den tredje kraften i svensk politik. Vad hände med det?

– Det jobbar vi fortfarande långsiktigt med.

Hur långt har ni kommit i arbetet med vilka som ska bli ministrar och höga statstjänstemän om ni vinner valet?

– Ingenstans eftersom vi inte har några poster ännu.

Miljöpartiet drev på friskolereformen. Var ni naiva när ni trodde det var specialpedagoger och fina människor som skulle driva dem och inte riskkapitalbolag?

– Ja, det kan man väl säga. Det som fanns på kartan då var alternativa pedagogiker och andra sätt att styra skolan än från utbildningsnämnden.  Men riskkapitalisterna har förändrat skolsektorn och det vore väldigt konstigt om man då inte också förändrar reglerna.

Fotnot: Skatter som andel av BNP. Danmark 48,1, Belgien 45,4, Frankrike 45 och Sverige 44,2 procent.

7 snabba

Vad avgjorde att du började ägna dig åt politik?​

– Globala miljöproblem, fattigdom och krig.

Vilken  är den viktigaste politiska händelsen i Sverige?

– Allmän och lika rösträtt, även för kvinnor.

Vilken är din största politiska förebild?

– Burmas oppositionsledare Aung San Suu Kyi.

Vem är din bästa kompis i politiken?

– Gustav Fridolin (MP:s manliga språkrör).

Vad vill du att det ska stå på löpsedeln den 15 september?

– Grön valframgång ger hopp om stark svensk klimatpolitik.

Vem är den politiska motståndare som du har mest respekt för?

– Maria Arnholm som ärligt verkar vilja ha bred debatt och fler beslut för ökad jämställdhet.

Vad vill du bli ihågkommen för?

– Som pådrivande för att klimat- och miljöpolitiken på allvar blev viktiga för utvecklingen av jobben och ekonomi vilket ledde till en ny era för svensk industri.