Skräckprognosen: EU når bara 20 procent av granatmålet
Uppdaterad 2024-10-26 08.30 | Publicerad 2024-10-25 20.41
EU säger att 2,5 miljoner krigsavgörande artillerigranater om året ska rulla ut från vår kontinents fabriker i slutet av 2025.
Prognosen från fabriksgolvet?
500 000 granater. 20 procent av målet. Max.
– Jag vet inte var de ska få tag på krutet, säger Nammo-chefen Björn Andersson.
Ukraina behöver 250 000 granater i kaliber 155 millimeter – varje månad.
För att möta behovet är EU:s produktion på väg upp.
Kapaciteten på årsbasis ska nå 1,7 miljoner granater i år och 2,5 miljoner i slutet av nästa år.
Det har EU:s numera avgångne inrikeskommissinär Thierry Breton hävdat.
Ett av företagen som ska göra det är nordiskägda Nammo, som gjuter granater i värmländska Karlskoga.
Där byggs fabriken nu ut, med pengar från EU och Sverige.
Om ungefär två år kommer kapaciteten att vara tre gånger så stor.
Ändå suckar Nammos affärsutvecklingschef Björn Andersson.
Han tror inte att EU-bossens löften är realistiska.
– Ska jag vara krass så skulle jag kunna tänka mig att det kanske kommer att finnas fabriker som kan göra så mycket granater. Men jag tror inte vi får tag på sprängämnet, säger Björn Andersson.
Det handlar om TNT, sprängämnet som arbetarna i Karlskoga fyller granaterna med.
TNT tillverkas i en enda fabrik i Europa: Nitrochem i Polen.
– Det är enkel matematik. De tillverkar ungefär 12 000 ton sprängämne om året. Av det säljs hälften till USA. Då återstår 6 000 ton om året i Europa. Använder man vartenda gram till granater går det att få fram kanske 500 000. Mer realistiskt talar vi om 300 000–400 000, säger Björn Andersson.
– 6 000 ton är i princip vad vi skulle behöva själva.
Nammo dammsuger nu hela världen i jakt på sprängämne och krut, en annan bristvara.
Sydkorea. Australien. Indien. Vietnam.
– Det är inte helt försörjningssäkert, och det är stora frågetecken om man kan få slutanvändarintyg för Ukraina från de två sista länderna. Jag tror inte att vi kommer att få det, säger Björn Andersson.
För Ukraina är detta ett mardrömsbesked.
Artilleriet är förmodligen slagfältets enskilt viktigaste komponent, helt avgörande i både anfall och försvar.
Ryssland producerar nu nästan 3 miljoner artillerigranater om året, och får dessutom 2,8 miljoner granater om året från Nordkorea, enligt Kyrylo Budanov, chefen för Ukrainas militära underrättelsetjänst.
Samtidigt bommade EU målet att skicka 1 miljon artillerigranater till Ukraina under året fram till mars 2024.
Det blev hälften – 524 000 granater.
Och den utlovade produktionsökningen dröjer.
– Hamnar vi på 300 000-400 000 granater om året, så tillverkar Ryssland det på två månader, säger Björn Andersson.
– Om man lägger på USA, 600 000, så jobbar Ryssland ihop det på ett halvår. Vi har ett kraftigt underläge i produktionskapacitet.
Initiativ för att bygga ut produktionen av krut och sprängämne finns. Men några nya leveranser till hans fabriker ser inte Björn Andersson framför sig förrän tidigast 2028.
– Dels ska du hitta maskiner. De står ju inte på hyllan någonstans idag, utan de behöver byggas. Sen ska du hitta någon som kör maskinerna och vet hur man tillverkar TNT. Sen ska du få miljötillstånd för den ganska smutsiga processen, och det blir inte helt enkelt.
– Framåt 2028 kommer vi ha en helt annan möjlighet att köpa råvaror. Men just nu är det slagsmål om många av de råvaror vi behöver.
Att slänga pengar på problemet hjälper inte heller. Åtminstone inte kortsiktigt.
– Hade man tagit initiativ idag till att bygga fem TNT-fabriker i Europa så skulle vi fått en fem gånger så stor TNT-produktion, men den hade fortfarande dröjt till 2028. Du kan åstadkomma mycket med pengar, men det går inte över en natt ändå.
– Jag tror att det här löser sig framåt 2028–2029. De jobbiga åren blir 2025, 2026 och 2027.
I Karlskoga har förberedande arbete för utbyggnaden börjat. Nya hål för maskiner har tagits upp i väggarna, ventilation och förproduktion setts över. Det stora arbetet görs sommaren 2025, medan Nammos fabriker i Norge och Finland kan öka först sommaren 2026, med full effekt 2027.
– Efter sommaren 2025 får vi en produktionsökning i Karlskoga. Men det bygger på att vi får tag på sprängämnen, säger Björn Andersson.
