Sedan 2015 har 58 tonåringar dömts i hovrätten för mord, medhjälp till mord eller mordförsök i Sverige.
Aftonbladet har i en unik granskning gått igenom samtliga domar och kartlagt de unga gärningsmännens bakgrund.
Vi har ställt oss frågan; vad ledde fram till dagen då de begick brotten?
Samhället misslyckas med att fånga upp de unga gärningsmännen – trots att det i majoriteten av fallen funnits tydliga larmsignaler.
Det visar Aftonbladets uppmärksammade granskning ”Unga mördare”.
– Jag tror att samhällets olika delar måste prata mer med varandra och att det måste till mer resurser till skolan, säger Peter Lind, tillförordnad chef på Stockholmspolisens yttre ungdomsgrupp i City.
Aftonbladet har kartlagt 58 tonåringar som i hovrätten dömts för mord, medhjälp till mord eller försök till mord. Granskningen visar att den ”typiske” tonårsmördaren är knappt 18 år gammal när han begår mordet:
Han har missbruksproblem.
Han är dömd för brott tidigare.
Under hans uppväxt har socialtjänsten varit inkopplad.
Han har omhändertagits enligt lagen om vård av unga, LVU.
Han har vuxit upp utan sin pappa.
Han har inte klarat av sina studier och han lämnade grundskolan utan godkända betyg.
Peter Lind är chef för polisens yttre ungdomsgrupp. Foto: Vilhelm Stokstad
Flera poliser Aftonbladet talar med håller med om bilden och menar att man ofta tidigt kan se vilka ungdomar som riskerar att hamna snett.
– Allting är ett antagande och man kan inte se in i framtiden men man kan ofta gissa vilka som riskerar att hamna i grövre kriminalitet. Den typen av antaganden kan man bland annat göra baserat på tidigare brottslighet och hur väl kontakter med socialtjänsten eller andra vårdformer fallit ut, säger Peter Lind, tillförordnad gruppchef på Stockholmspolisens yttre ungdomsgrupp i City.
Han menar att det finns en stor risk att ungdomarna hamnar mellan stolarna och att det är viktigt att framförallt skolan fångar upp tonåringarna, men också att det måste ske i samverkan med både polis och socialtjänst.
– Jag tror att samhällets olika delar måste prata mer med varandra och att det måste till mer resurser till skolan. Och varför inte ha socialsekreterare kopplade till vissa skolor? För en del ungdomar har det gått så pass långt utför att föräldrarna själva inte lyckats skapa en förändring utan där det krävs omfattande insatser från det sociala, säger Peter Lind.
Enligt Sven Granath, kriminolog och analytiker vid Stockholmspolisen, är det främst tre faktorer som gör att unga fastnar i kriminalitet. Han menar att det handlar om en kombination av personliga egenskaper, familjens situation och yttre, sociala omständigheter, såsom kompisar.
– Du kan exempelvis ha en strulig personlighet men skyddas av sociala omständigheter. Det är få som hamnar snett som inte har några av riskfaktorerna, säger han.
Sven Granath säger också att det är viktigt att stoppa möjligheten till kriminalitet: att klara upp exempelvis skjutningar och att minska tillförseln av narkotika och vapen.
”Ger en väldig makt åt dem som skjuter”
– Om det är många som kommer undan med exempelvis skjutningar så ger det en väldig makt åt dem som skjuter och då fortsätter de begå brott, säger han.
Samtidigt menar Granath att det är viktigt att satsa på de förebyggande åtgärderna som gör att färre riskerar att rekryteras till kriminalitet.
– Brottslighet är en klassfråga när det gäller själva rekryteringen. De som gör en lång kriminell karriär är ofta från hushåll där resurserna är minst, i kombination med personliga egenskaper och det sociala sammanhanget.
PODDReportern om granskningen Unga Mördare
I dagens Aftonbladet Daily pratar vi med Johanna Rapp som tillsammans med Erik Wiman ligger bakom Aftonbladets granskning av unga mördare.
