Nya bevisen stärker teori om nedskjutning

Dag Hammarskjölds plan kan ha beskjutits med spränggranater

Dag Hammarskjölds plan kan ha beskjutits med spränggranater.

Den slutsatsen drar flygtekniker Fredrik Söderlund efter Aftonbladets avslöjanden.

– Det vittnena beskriver är så oerhört karakteristiskt för träff med spränggranater, säger han.

I flera dagar har Aftonbladet kunnat avslöja nya vittnesuppgifter och tidigare okända bevis för vad som hände i när Dag Hammarskjölds plan kraschade i Nordrhodesia 1961.

Byggarbetaren Safeli Mulenga, som då bodde vid flygplatsen, berättar hur han och hans hustru såg Dag Hammarskjölds plan cirkla ovanför landningsbanan.

– När den kom tillbaka tredje gången syntes små ­lågor slå mot planet ovanifrån. Det var som blixtar. Vi förstod att det måste ha ­varit ett annat plan som sköt, sa han tidigare till Aftonbladet.

Träffande beskrivning

Fredrik Söderlund, major vid flygflottiljen i Linköping, tycker att vittnesskildringen påminner mycket om spränggranatseld.

– Det där är en mycket träffande beskrivning av automatkanoneld som slår in i planet. Det blir ofta små blixtar och sedan små rökmoln.

Även Peter Fröjd, lärare i beväpningsteknik på Försvarsmaktens tekniska skola, håller med.

– I synnerhet på natten så ser man små blixtklot, säger han.

I går kunde Aftonbladet för första gången visa upp en plåt med vad som såg ut som kulhål som hittades på olycksplatsen 1975. FN-medarbetaren Hilding Björkdahl tog den med sig hem till Sverige där den blev liggande i hans garage fram till för ett par år sedan då hans son Göran Björkdahl intresserade sig för den.

Göran tog den till SKL där en vapenexpert tog en snabb titt på den.

– En som var expert på skottskador tittade på det och sa att det inte var skotthål, utan att de var för små. De hade inte den typen av finkalibrig ammunition på den tiden, säger han.

Stärker teorin

Hålen har en diameter på cirka 4-5 millimeter. Just storleken stärker Fredrik Söderlund i teorin om att de kan komma från spränggranater.

– Det är gott inom gränsvärdena för att det skulle kunna vara stålkulor som låg i en spränggranat som orsakat dem, säger han.

Enligt Söderlund är automatkanoner med spränggranater en vanlig beväpning på jaktflygplan sedan 40-talet. De består av ett hölje fyllt med stålkulor och en sprängladdning som detonerar när granaten träffar flygplanskroppen.

Fredrik Söderlund tycker även att teorin stärks av det vittnesmål som den enda i besättningen som överlevde själva kraschen lämnade före att han dog på sjukhus.

Prickskytte

Säkerhetsvakten Harold Julian berättade då att han hört en serie explosioner före allt blev svart.

– Om man bara skjuter med kulsprutor så hör man knappt ljuden när de går genom plåten.

 Även Peter Fröjd på Försvarsmaktens tekniska skola tekniska skola har granskat bilderna av den genomborrade plåten. Han är inte lika säker på att det handlar om granatsplitter.

– Jag lutar nog mer åt prickskjutningen än luftskjuten spränggranat. De sitter för tätt och de kommer alla rakt in, 90 grader mot ytan. Min teori är att någon skjutit prick på den på marken med finkalibrig ammunition.