Lagen inte lika för mobbade

Karin Östman

Lagen behandlar inte mobbade elever lika.

Ett barn som kallas bög i skolan har mindre chans till upprättelse jämfört med ett barn som kallas tjockis.

– Regeringen måste harmonisera lagstiftningen, säger riksrevisor Jan Landahl som i en ny rapport från Riksrevisionen kritiserar den rådande modellen.

En elev som blir utsatt för kränkande behandling eller trakasserier kan anmäla det till Skolinspektionen, Barn- och elevombudet eller Diskrimineringsombudsmannen om skolan inte har gjort tillräckligt.

Sedan 2009 har Diskrimineringsombudsmannen, DO, ansvaret för till exempel elever som mobbas på grund av sin sexuella läggning, kön, religion och etnicitet.

Skolinspektionen och BEO har ansvaret för övriga kränkningar. Uppdelningen gör att det är två lagar som används, skollagen och diskrimineringslagen.

Fick ersättning

Riksrevisionen har nu granskat hur lagändringen har påverkat mobbade elevers möjligheter att få upprättelse.

– Resultatet är att hamnar man i Skollagens lagstiftning, det vill säga Skolinspektionen och Barn- och elevombudet så har man  har större möjligheter att få upprättelse. Det är till exempel lättare att få skadestånd. Hamnar man i diskrimineringslagstiftningen så finns det färre sanktionsmöjligheter. Du har alltså mindre chans till upprättelse i form av ekonomisk ersättning, säger riksrevisor Jan Landahl.

DO har tagit ställning i 15 ärenden om att trakasserier har förekommit. Man har bara fått en dom och fyra förlikningar. En av dem få som fått skadestånd är Kristian Kabelacs som vi berättat om tidigare. Han mobbades för sin sexuella läggning och fick till slut 30 000 kronor i ersättning med hjälp av DO.

150 beslut

Barn- och elevombudet de senaste tre åren fattat 150 beslut om att begära skadestånd för mobbade elever.

Jan Landahl är kritisk till att utsatta elever inte ges samma möjlighet.

– Regeringen borde försöka harmonisera och se till att lagarna är samstämmiga så man får en likabehandling. Det är en väldigt viktig fråga.