Sanningen kan ha dött med vittnet ”Anna”
Publicerad 2013-06-17
Domstolen trodde inte på hennes vittnesmål
”Dagboksvittnet” Anna gav makabra detaljer om styckmordet på Catrine da Costa.
Än i dag ifrågasätts vittnesmålet.
Sanningen kan nu bli begravd med Anna, 55, som hittades död i förra veckan.
Aftonbladet avslöjade i går att ”dagboksvittnet” Anna låg död i en lägenhet i Phuket i Thailand i förra veckan.
Hon spelade en betydande roll i den omdiskuterade styckmordsrättegången 1988.
Men hennes uppgifter om ”obducenten” och ”allmänläkare“ som åtalades misstänkta för mordet på 27-åriga Catrine da Costa kom att ifrågasättas långt efter att domen föll.
Anna hade skrivit ned saker som hon uppgav att Catrine da Costa hade berättat för henne. Bland annat skulle mordoffret ha känt två läkare.
– Hon hörde av sig när den första huvudförhandlingen var avslutad. Jag minns att jag åkte till Borås där hon bodde och hämtade böckerna. Böckerna gav intryck att vara autentiska, säger före detta chefsåklagare Anders Helin.
Misstänkt för mened
Det som talade emot dagboksvittnet var att hon inte hörde av sig förrän efter processen hade börjat. 1984, sa hon heller ingenting om läkarna eller några dagböcker till polisen. Bjarne Rosén, som efterträdde Anders Helin, startade flera år senare en utredning för att försöka avgöra böckernas äkthet. Anna misstänktes för mened och förhördes hårt, men utredningen lades ned.
– Hon medgav aldrig att hon lagt till några uppgifter, säger Rosén.
Författaren Per Lindeberg hävdade att uppgifterna i dagböckerna var påhittade. Jan Guillou höll med och kallade vittnet för ”menederska” i en kolumn i Aftonbladet.
”Vittnet var ett hinder”
Journalisten Lars Borgnäs var däremot övertygad om dagböckernas äkthet:
– De är skrivna på ett sådant sätt att det är omöjligt att lägga till något.
Han hävdar att vittnesmålet var ett hinder för dem som trodde på läkarnas oskuld.
Men varför sa hon ingenting om läkarna redan 1984?
– Polisen frågade aldrig om det.
Lars Borgnäs berättar att det inte finns någon anledning att tvivla på äktheten i det Anna uppgett.
– Men hon gavs mindre tillförlitlighet. Hela da Costa-fallet är en klassfråga från början till slut, de välutbildade mot samhällets bottenskikt.
Fotnot: Anna heter egentligen någonting annat.
Styckmordet på Catrine da Costa – ett av Sveriges mest uppmärksammade rättsfall
Mordet på 27-åriga Catrine da Costa 1984 är ett av de mest uppmärksammade i svensk rättshistoria. Sommaren -84 hittades en styckad kvinnokropp förpackad i plastsäckar nära rättsläkarstationen i Solna. Huvudet och andra delar av kroppen har aldrig återfunnits.
1988 åtalades ”obducenten” och ”allmänläkaren” för mordet. De dömdes först men rättegången fick tas om – då friades de. I domskälen skrev dock tingsrätten att männen hade styckat kroppen, ett brott som då redan preskriberats.
Passagen i domen om styckningen fick Socialstyrelsen att dra in läkarnas legitimationer.
Styckmordet på Catrine da Costa och det rättsliga efterspelet har väckt starka känslor och en polariserad diskussion. Mängder av debattartiklar och tre böcker har skrivits om fallet.
Förundersökningen lades ner 2009 eftersom mordet preskriberades.