Bara då utgör Ryssland ett hot
Märkliga allianser i försvarsfrågan
Hur stor hot utgör Ryssland i framtiden för Sverige?
Oljepriset är en helt avgörande faktor. Utan dyrare olja har Ryssland inte råd att rusta.
Svenska politiker har svårt att enas om sin syn på Ryssland. När försvarsberedningen i dag la fram sitt förslag blev det en kompromiss av väldigt motstridiga viljor.
Den märkliga situationen råder att det är moderaterna som ihop med vänsterpartiet och miljöpartiet försöker tona ner hotet medan socialdemokraterna gärna vill förstora det. I en ohelig allians med folkpartiet, kristdemokraterna och sverigedemokraterna.
Kompromissen man enats om är att Ryssland som demokrati är på väg åt fel håll men att läget är oklart när det gäller Rysslands upprustning.
Det kan låta fegt men är nog en korrekt bedömning.
För en vecka sedan indikerade Rysslands finansminister att man kan tvingas att skjuta på planerade vapenköp i några år. Skälet är att Putin lovat kostnadsökningar på en rad andra områden. Men framförallt indikationerna på att oljepriset är på väg ner.
Varje dollar spelar roll
För varje dollar oljepriset går ner förlorar Ryssland 0,7 procent av inkomsterna i statens budget. Inkomster från olja och gas står för mellan 70 och 80 procent av statsbudgeten.
Priset på olja och gas är med andra ord helt avgörande för om president Vladimir Putin har råd att lägga de astronomiska mångmiljardbelopp på militär upprustning som han utlovat.
Här kommer den gamla rivaliteten med USA åter in i bilden. Tack vare ny teknik, så kallad fracking, kan USA nu utvinna stora fyndigheter som tidigare varit olönsamma. Vilket gör att USA snart kan vara självförsörjande på olja. I takt med att USA minskar sin oljeimport från Mellanöstern och Venezuela så sjunker oljepriset.
Trenden förstärks av att stora delar av den utvecklade världen fortfarande befinner sig i en djup ekonomisk kris.
Långt efter USA
Sammantaget är det mycket som arbetar mot Rysslands försök att upprusta.
Även om landet mot förmodan skulle ha råd att rusta så mycket som man tänkt sig så handlar det till stor del om att ersätta gammal och uttjänt utrustning mot mer modern. Den totala kostnaden för Rysslands försvar ligger fortfarande långt under USA:s. USA står för drygt 40 procent av världens samlade militära utgifter. Ryssland för drygt fyra procent.
Ryssland är helt inriktat på att hålla sina randstater vänligt sinnade även om det som i Georgien innebär krig.
Militära aktioner mot Sverige finns däremot inte på kartan. Att Ryssland skulle angripa de baltiska staterna förefaller också otroligt i dagsläget. Estland, Lettland och Litauen är alla medlemmar av Nato och EU.
Vill ha respekt
Putin vill återupprätta Rysslands forna stormaktsstatus. Ryssland vill ha respekt och inflytande. Medlen för att göra det är militär upprustning och att fortsätta satsa på kärnvapenavskräckning.
Men Putins plan är inte att invadera Sverige eller några Nato-länder. Priset för det är för högt och vinsten för liten.
Samtidigt är det säkerhetspolitiska läget mer osäkert. Det går inte tvärsäkert att säga hur verkligheten kommer att se ut om tio eller 20 år.
Försvarsbeslut handlar om att göra kvalificerade gissningar och anpassa sitt försvar efter dem. Med större eller mindre marginal beroende på hur orolig man är.