Strider för Assange – och sexassistenter

Lisa Röstlund

Timbrodebattör tar strid för "hjälten" i ny bok

Wikileaks gör just nu reklam för boken A brief history of Swedish sex.

Den handlar om "hur nationen som gav oss fri kärlek startade krig mot Julian Assange".

– Mycket av hur man reagerar på sex sitter i huvudet, säger författaren Oscar Swartz – debattör hos tankesmedjan Timbro.

helskärm

På Wikileaks twitter görs reklam för den nya boken, vars omslag liknar en gladporrfilms: "Swedish Sex" i 70-talstypografi, en blond lättklädd kvinna med förvånad uppsyn och vidöppen mun.

Utlovat innehåll: "Hur nationen som gav oss fri kärlek omdefinierade våldtäkt och startade krig mot Julian Assange".

Assange beskrivs som hjälte

På bokens hemsida beskrivs den ta upp hur en åklagare plötsligt efterlyste "hjälten" för våldtäkt.

"De som läser de läckta förhörsprotokollen skakade sina huvuden av misstro. Hur kunde så små incidenter bli topprioritet? Var inte Sverige känt för sin fria sexuella kultur? Är Sverige "feminismens Saudiarabien" som Julian Assange påstått", frågar sig författaren – Oscar Swartz.

Swartz har författat flera rapporter för högertankesmedjan Timbro, bland annat "Alternativ till Bodströmsamhället" om internetövervakningen i Sverige 2008.

Advokat Claes Borgström företräder de två kvinnor som anmält Assange för våldtäkt 2010.

– Jag har sett omslaget på nätet, men har inte läst den. Jag måste avstå från att kommentera, säger han till Aftonbladet.

"Rätt till sexuella assistenter"

Aftonbladet når Oscar Swartz, som förklarar varför han skrivit boken:

– Iden kom på grund av Assangefallet och de reaktioner som kom. Ute i världen var det många som var förvånade, speciellt när förundersökningsprotokollen började spridas, säger han och fortsätter:

– Många hade bilden att Sverige var som på 60-talet och jag menar att det inte är så konstigt det som hände, med tanke på den sexualpolitik som drivits. På 60-talet talade man mycket om handikappade och statliga bordeller. Man såg det nästan som en samhällelig plikt att alla skulle ha rätt till ett sexliv.

– I dag finns sexuella assistenter i Tyskland, Holland och Danmark, Schweiz, Österrike och Japan. Men i Sverige är ståndpunkten att en sexuell assistent som hjälper någon utsetts för ett övergrepp. Den svenska sidan av saken är rätt märklig och det är det jag tänkte berätta.

Kritisk mot sexköpslagen

Vad har detta med Assangefallet att göra?

– Jag tror att för att folk ska förstå den sexualpolitiska utvecklingen måste man förstå varför Sverige tar till kraftfulla metoder mot något som de flesta uppfattar som dålig sex eller kanske gå över gränsen. Det behöver nödvändigtvis inte bestå i internationella CIA-konspirationer.

Du låter kritisk mot utvecklingen.

– Ja, boken är skriven ur ett sexliberalt perspektiv, och då innebär det att man är kritisk mot utvecklingen i Sverige från 60- och 70-talet.

Vad konkret är du kritisk mot?

– Det finns en officiell syn på sexualitet som är uppseendeväckande: sexköpslagen är en sak. I de motiv och resonemang som förs framstår Sverige som ett exterimistiskt land. Man har uppgraderat brott till att dömas hårdare och hårdare. Det är mer och mer som räknas som våldtäkt. Det är uppseendeväckande också att sexuella beröringar anses värre än grovt våld i många fall.

"Sitter i huvudet"

– Sedan finns det en stor debatt kring pornografi. Jag har exempel på hur staten, försvarsmakten och tunga opinionspolitiker vill begränsa och i vissa fall förbjuda porr.

Tror du att om vi var mer öppna gentemot porr, prostitution och sexuella assistenter att vi skulle se annorlunda på Assangefallet?

– Ja, jag vet inte exakt vad han gjort men jag vet ju vad kvinnorna har berättat. Jag skulle säga att en syn på sex som man hade på 60- och 70-talet var väldigt annorlunda än nu. Mycket av det hur man reagerar på sex sitter ju i huvudet. Man såg på sexuella beröringar på ett annat sätt då.

"Assange visste inget"

Handlar inte det om att det blivit ett förstärkt skydd för kvinnor i lagstiftningen och opinionen?

– Det är klart att vi ska ha en stark lagstiftning mot sexualbrott, och man får dra sin slutsats själv. Jag är inte polemisk på något vis. Det är ingen debattbok, utan jag presenterar en faktisk utveckling.

Men på hemsidan om boken beskrivs Assange som en "hjälte".

– Jag använder nog inte ordet hjälte i boken. Omvärlden såg ju honom som en hjälte.

Har du haft kontakt med Assange och Wikileaks?

– De visste inte att boken skulle komma. Men jag har träffat Assange på konferenser tidigare.

Bratt: "Märkligt resonemang"

Chefredaktören för nättidningen Feministiskt Perspektiv Anna-Klara Bratt uppger att hon delvis kan hålla med Swartz i resonemanget om att samhället blivit mer sexuellt moraliserande sedan 1960-talet.

– Men å andra sidan finns det en större sexism och man sexualiserar barn. Och det är en stor vanföreställning att det skulle vara lätt att fällas för våldtäkt inom det svenska rättssystemet. Det är tvärtom väldigt svårt i Sverige att bli fälld för våldtäkt. Vi har mycket färre fällande domar sett till antalet åtal, jämfört med exempelvis Frankrike. De flesta feminister tycker att svensk sexualbrottslagstiftning är otillräcklig och då har vi inte kommit till tillämpningen ännu, säger hon och fortsätter:

"Liknar häxprocesser"

– Att blanda ihop det här med Assange och försvara honom med att förorda sexassistenter är märkligt. Jag menar att man måste separera de olika delarna. Försvarandet av yttrandefriheten, krig och fred och Wikileaks, är en helt annan fråga. Många inom Wikileaks vill ju bli av med Julian Assange på grund av hans undermåliga sätt att hantera detta.

Anna-Klara Bratt anser också att kvinnorna som anmält Assange får utstå hets från hela världen.

– Det går inte att vifta bort de här kvinnornas talan. Det är en enorm smutskastningskampanj som liknar rena häxprocesser. Man säger att ingen ska bli dömd innan man bevisat någon skyldig. De här kvinnorna är dömda hundra gånger om i hela världen.