”Jag har inte gjort något”
Uppdaterad 2011-03-22 | Publicerad 2010-02-02
Barnläkarens egna ord om Linneas död
Barnläkaren hade förberett tre sprutor på medicinbordet i salen där spädbarnet Linnea låg.
Morfin, sövningsmedlet Tiopental och det lugnande medlet Stesolid.
Innan Linnea dog fick hon en spruta.
– Jag gav henne bara koksalt, säger läkaren som nu åtalas för dråp.
För tidigt födda Linnea var svårt sjuk. Tester visade att hon var hjärndöd och läkarna på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm bestämde i samråd med familjen att stänga av respiratorn.
När slangen till hennes lungor var borttagen fick föräldrarna hålla sin dotter i famnen.
Enligt polisförhör med barnläkaren bad Linneas pappa om att dottern skulle få mer smärtlindring förutom den morfinpump som redan satts in:
”Han tjatade flera gånger ge henne någonting, ge henne någonting – då gav jag henne en koksalt som gick i dropp, koksalt gav jag henne, i en plastslang in i blodkärlen där och faktiskt, han sa vid flera tillfällen ge henne mera, ge henne mera”.
Obducerades
Den 20 september 2008, vid tio på kvällen, somnade Linnea in i sin pappas famn med flera familjemedlemmar omkring sig.
”Jag sa att det fortfarande var bara koksalt. Att jag inte gav henne nåt morfin eller nåt annat lugnande medel var helt enkelt för att jag bedömde att hon inte hade nån ångest. Hon hade inte ont och det här var något man skulle göra väldigt, väldigt korrekt”.
Det var först efter obduktionen av flickan som misstankarna riktades mot den 55-åriga barnnarkosläkaren.
I Linneas blod hittades onormalt höga halter av narkosläkemedlet Tiopental, en dos så hög att åklagaren anser att den måste ha getts avsiktligt för att göra den lilla flickans lidande kortare.
Samtidigt nämns att Linnea troligtvis skulle ha avlidit inom en kortare tidsrymd ändå på grund av den omfattande hjärnblödning hon tidigare fått.
Många misstag
I går åtalades den meriterade barnläkaren för dråp av flickan.
Själv nekar hon bestämt. Hon säger att hon överhuvudtaget inte gett flickan någon dos alls av narkosmedlet. Däremot berättar hon att hon förberett Tiopental, morfin och Stesolid på medicinbordet i Linneas sal.
Medicinerna var märkta med etiketter och skulle användas om Linnea fick ryckningar och ångest. Men läkaren säger att hon aldrig använde aldrig preparaten.
”Jag har inte gjort något för att skada eller ta livet av det här barnet. Jag har jobbat med att försöka göra det så bra för henne som möjligt efter att vi bestämde att döden var oåterkallelig”.
Åklagare Peter Claeson anser att han har stark bevisning för att läkaren avsiktligt tagit flickans liv. Bevisningen består till stor del av vittnesuppgifter från flickans familj.
Linneas föräldrar menar att en lång rad misstag ledde fram till dotterns död och att de hela tiden behandlats illa och nonchalant av sjukvården.
Mamman säger i förhör att hon och pappan var med dottern när hon somnade in.
– Det är något som ingen förälder ska behöva se.