Vera Vitali i ”Sommar” om en annorlunda barndom

Sommar i P1: Skådespelaren bjuder på en virvlande berättelse

Oisín Cantwell

helskärm

Stanley Kubrick är en omtänksam gubbe och pappa jobbar dygnet runt och dricker en äcklig gul vätska som heter whiskey.

Skådespelaren Vera Vitali tar i Sommar i P1 med oss på en resa genom en annorlunda barndom.

Hon sitter på en krog i Italien då messet med det fruktansvärda beskedet kommer.

Vad katastrofen består i får vi först inte veta, Vera Vitali har sinne för dramaturgi, men snart sitter hon på ett plan till USA och kämpar med frågorna i visumhandlingarna som hon finner absurda. Resan handlar ju varken om "business" eller "pleasure".

Pappa Leon, får vi efter någon minut veta, ligger på sjukhus i Los Angeles i sviterna av ett självförbrännande liv och tycks inte ha lång tid kvar. 

Han har varit den världsberömde regissören Stanley Kubriks närmaste man i 25 år. En "fast anställd jourhavande kirurg dygnet runt" som offrat allt för konsten.

Vår berättare vakar tillsammans med brodern Max vid hans sida och är fyra år igen och befinner sig i Vietnamkriget. Eller om det nu är en studio och inspelning av "Full Metall Jacket".

Åren går, somrarna tillbringas i London, Kubrik har hundar, slitna katter och åsnor i trägården, resten av året på Kungsholmen i Stockholm, hos mamma, kostymör i teaterbranschen. 

Och vid midnatt ska vår berättare och bästisen Lovisa dricka ur ett vattenglas med månsten i för att få sin första mens. Men något måste ha gått fel, för det dröjer över två år tills den kommer.

Hon har under sin uppväxt fängslats av att allt var på riktigt när kameran börjar rulla. Vuxna leker och tar leken på fullaste allvar. Är det sant? Kan man arbeta på det här viset?

Tydligen. Men först vid 24 års ålder vågar Vitali söka in på teaterskola. Hon får filmjobb och upplever yrkets prövningar i sin första internationella roll, då hon ska spela bordellmamma i en amerikansk dystopi och i ens scen förväntas brista ut att hon är kåt som en katt" för att rädda en liten flicka från en slemmig torsk. 

Mot alla odds överlever pappa. Några år senare sitter hon i en biosalong i Cannes och ser en film om honom.

Det är en knasig, rolig, sorglig och virvlande berättelse som Vera Vitali bjuder på.

Skrytkvot:
Skvallervärde:
Känslostyrka:
Humornivå:
Åh Fan-faktor:

Första meningen: Vid den här tiden för precis tre år sedan sitter jag och äter middag på en restaurang i en liten by i Italien.
Sista meningen: Och kanske var det just det min arbetsmissbrukande hängivna pappa gav mig en unik inblick i, lekens absoluta existens.

Tre typiska låtval:
Peggy Lee – Is that all there is
Tore Berger – Jag vill äga dig
Thelma Houston – Don’t leave me this way