Britta Marakatt-Labba i ”Sommar” om att växa upp i svensk apartheid
Sommar i P1: Hyllade konstnären Britta Marakatt-Labba om den hotade samiska kulturen
Publicerad 2019-07-19
En hyllad konstnär som blir kallad ”lappjävel” i tvättstugan.
Britta Marakatt-Labba tar i Sommar i P1 med lyssnaren till den uråldriga och hotade samiska kulturen.
Vinterbetet för renen är på den svenska sidan, sommarbetet på den norska. Den samiska världen rör sig över nationsgränserna och vår berättare var den sista i sin sameby som föddes i en kåta.
I familjen pratades nordsamiska, svenska är Britta Marakatt-Labbas fjärdespråk.
Barndomen var lycklig, men julafton 1956 inträffade katastrofen. Pappa hade glömt snuset hemma och vände åter, blev påkörd av en taxi och dödades omedelbart.
Mamma var ensam med tio barn och yngste sonen fick 13 år gammal sluta skolan för att hjälpa till med renskötseln.
”Endast för barn med icke samisk ursprung” stod det på skolbussen. Ett slags apartheid i Sverige för inte särskilt länge sedan.
Konstutbildning i Göteborg. Vår berättare är inte längre bespottad utan betraktas som någonting exotiskt.
Broderiet, ett sätt att bearbeta känslor och berätta om sorg, börjar ta form. Skapandet är en resa utan stress. Bilden växer fram på linnetyget. ”Broderi är en långsamhetens estetik.”
Hon flyttar hem, träffar en man i grannbyn. Och efter att ha verksam i nästan 40 år som konstnär med broderier med motiv från samernas historia kommer 2017 plötsligt ett internationellt genombrott.
Britta Marakatt-Labba bjuds in till den internationella konstutställningen Documenta 14 och ställer ut sitt 24 meter långa broderi om den samiska historien.
Plötsligt börjar det ramla in erbjudanden från hela världen om att ställa ut.
Både maken och sonen är renskötare. Men kommer den samiska kulturen att överleva.
Klimatförändringar, vindkraftparker och mineraljakt hotar.
Det är glädjande att det finns utrymme för berättelser bortom näringslivshöjdarnas och schlagerartisternas ordmassor.
Skrytkvot 
Skvallervärde
Känslostyrka 
Humornivå 
Åh Fan-faktor
Första meningen: Den smaragdgröna färgen bubblar i mina händer när jag kramar klorofyllet ur de saftiga björkbladen.
Sista meningen: Mina stygn blir glesare för varje uttorkat björkblad som signar ner till marken.
Tre typiska låtval:
Eahket-Livaid áigi – Nils Aslak Valkeapää
Joza – Nils Anders Påve
Goliat – Laleh