Färre nämnder hotar demokratin
Publicerad 2019-09-19
Nära hälften av landets kommuner har sedan 2014 minskat antalet förvaltningar och nämnder, visar en enkät genomförd av Dagens Samhälle.
Av de 272 kommuner som svarat uppger 132 att de har slagit samman förvaltningar och/eller politiska nämnder sedan valet 2014.
Karlshamn är ett exempel som sedan den 1 januari i år har en nybildad teknik- och fritidsnämnd, som ligger under samhällsbyggnadsförvaltningen.
– Vi såg många beröringspunkter mellan de två nämnderna, säger kommundirektör Daniel Wäppling till tidningen.
Många kommuner motiverar sammanslagningarna med att det blir mer ekonomiskt effektivt. Det är inte heller ovanligt att det blir färre politiker som deltar i den politiska debatten, och att samma personer sitter på flera platser i samband med sammanslagningarna.
Enligt forskare har utvecklingen pågått sedan 1990-talet. I längden hotar det demokratin.
– Det finns en föreställning om att samordning ger en effektivare förvaltning. Men när man letar efter vad som är rationellt och ekonomiskt effektivt för förvaltningen är det lätt att glömma demokratiaspekten, säger David Karlsson, kommunforskare vid Göteborgs universitet.