Kvinnojourernas ilska: ”Det är en pandemi”
Vill att mäns våld mot kvinnor klassas som hatbrott
Uppdaterad 2021-04-22 | Publicerad 2021-04-20
Allt fler kvinnor söker hjälp hos kvinnojourerna för att lämna våldsamma män, enligt Unizon.
Kvinnojours-förbundet kallar de senaste veckornas misstänkta kvinnomord och mäns våld mot kvinnor för en skuggpandemi – och kräver nu krafttag från politiker.
– Det är ett totalt misslyckande att vi inte lyckas förändra mäns beteende, säger Olga Persson, ordförande för Unizon.
- 18-åriga Elin i Höör.
- 40-åriga Aline i Alvesta.
- En nybliven mamma i 20-årsåldern i Nacka.
- En mamma i en lägenhet i Huddinge.
- En 45-årig niobarnsmamma i en gångtunnel i Linköping.
För tre veckor sedan levde de här fem kvinnorna. I dag är alla fem döda – och misstänkts ha mördats av män de hade en relation till. Att fem kvinnor dödats av män på kort tid har väckt upprördhet och starka reaktioner, lett till upprop i sociala medier och väckt liv i en debatt om mäns våld mot kvinnor.
På Unizon, ett riksförbund för över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer, har man reagerat med ilska och sorg.
– Det är ett totalt misslyckande. Det är fruktansvärt och jag känner stor sorg över de här kvinnorna, säger ordförande Olga Persson.
Fler vill ha hjälp
Men hon är inte förvånad. Varje år dödas ungefär en kvinna i månaden av en man som hon har, eller har haft, en relation till. Bland de över 130 jourer som Unizon samlar saknas inte berättelser om män som utsätter kvinnor och deras barn för våld och hotar dem till livet. De senaste fyra åren har antalet kvinnor och barn som söker hjälp hos Unizons jourer ökat med 50 procent.
Kvinnojourerna har tidigare slagit larm om ökningen av stödkontakter i samband med pandemin och den ökade risk som våldsutsatta kvinnor löper under coronarestriktioner och isolering. Under 2020 tog man emot nästan 140 000 samtal via telefon, mejl och chattar jämfört med 120 000 året innan.
Anmälningar om våldsbrott i nära relationer har också ökat. Samtidigt minskar antalet kvinnor och barn som jourerna tar emot till sina skyddade boenden.
– Vi vet inte varför. Det kan dels vara att de skickas till privata aktörer, men även att man gör ekonomiska åtstramningar i socialtjänsten, säger Olga Persson.
Skyller på kvinnan
På Roks, Riksorganisationer för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ser man samma utveckling. Fler söker hjälp, men färre kommer till deras boenden. De kvinnor som hör av sig nu har ofta värre problem än tidigare.
– Vi ser att de har väntat längre med att be om hjälp. Vi vet inte varför, men i förlängningen kan man tänka sig att de stannar kvar längre i farliga relationer, säger Roks ordförande Jenny Westerstrand.
Båda organisationerna menar att samhället saknar kunskap om att skydda kvinnor som vill lämna en våldsam man. Innan en kvinna blir mördad har hon ofta sökt hjälp från samhället: hos polis, socialtjänst och sjukvård. Kvinnor kan berätta om våld, men får ofta inte gehör, säger Jenny Westerstrand.
– Ett talande exempel var kvinnan som sa ”min ex-man försökte köra över mig med bilen när jag skulle prata med min dotter som satt i den”. Då fick hon höra av socialtjänsten ”ni har ju en överenskommelse om att ni inte ska prata, varför var du framme vid hans bil?”. Man skuldbelägger kvinnan, säger hon.
”Begränsa männens livsutrymme”
Unizon vill se ett 34-punktsprogram mot mäns våld mot kvinnor, precis som mot gängkriminaliteten, med krav på hjälp till kvinnorna och hårda tag mot deras förövare. Bland annat vill de att kvinnovåld klassas som hatbrott och att pappor som dödar eller misshandlar en mamma ska förlora vårdnaden om barnen.
– Det här handlar ofta om män som utsatt kvinnor och barn tidigare. Bara genom att begränsa männens livsutrymme, ge dem kontaktförbud, sätta på dem fotboja och gripa dem när de bryter mot det, kan vi stoppa dem och visa att vi som samhälle inte accepterar det, säger Olga Persson.
– Vi ska använda varje tillgängligt tvångsmedel som finns vid annan kriminalitet.
Hon drar paralleller till hur politikerna hanterar coronakrisen.
– Mäns våld mot kvinnor är en ständigt pågående pandemi. Vi vill att man som under pandemin har löpande presskonferenser där man berättar om antalet döda, vad man gör för att ändra på det och vilka resultat man får av insatserna.
Flera politiska förslag
Och nu kommer förslag. Justitieminister Morgan Johansson kallar morden ett misslyckande för samhället och vill se en nollvision mot kvinnovåldet. Jämställdhetsminister Märta Stenevi (MP) har bjudit in till partisamtal, Vänsterpartiet kräver en haverikommission och Moderaterna vill bland annat se skärpta regler för häktning.
Mäns våld mot kvinnor är inget nytt. Varför tror du att det här kommer först nu?
– Vi tror att det är enskilda misslyckanden och enskilda relationer som går fel. Samhället har en oförmåga att se dessa män om de kriminella män de faktiskt är, som de hänsynslösa, målinriktade förövare de är, säger Olga Persson.
Tror du att det här är vändpunkten?
– Jag hoppas att alla Sveriges partier tar chansen och sätter ner foten så att världen skälver och så att inga barn och kvinnor ska behöva leva gömda mer. Och att män får ta ansvar för de brott de begår mot dem.
PODD Männen som dödar kvinnor
Aftonbladet Daily med Kerstin Weigl, reporter på Aftonbladet.