Svenska elever får allt sämre resultat
Publicerad 2012-12-11
Professor: Den nedåtgående trenden kommer att fortsätta
Svenska elever har fortfarande bra läsförmåga, internationellt sett.
Men de blir allt sämre på att läsa.
Och vad gäller matematik och naturkunskap ser läget dystert ut, visar tre internationella undersökningar.
– Jag tror att den nedåtgående trenden kommer att fortsätta, tyvärr. Faktorerna fortsätter ju att verka. Det krävs ganska kraftiga satsningar för att komma ur den trenden, säger professor Ulf P Lundgren, emeritus i pedagogik till TT.
Andra länder går om
Svenska elever har internationellt klarat sig bra vad gäller läsförmåga, men har fått se ett antal länder gå om. Oavsett utvecklingen i andra länder har de svenska elevernas läsförmåga försämrats över tid.
Vad gäller matematik och naturkunskap är bilden betydligt dystrare. Resultaten har dalat på båda områdena och i den föregående Timss-undersökningen 2007 låg de svenska eleverna under EU/OECD-snittet i matematik.
Man kan därför med fog säga att matematik inte är en svensk paradgren.
Tre mätningar
Det görs tre stora internationella kunskapsmätningar bland skolelever: De för dagen aktuella Pirls och Timss samt OECD:s Pisa-undersökningar. Resultaten studeras med stort intresse av politiker och pedagoger i Sverige och övriga världen.
– Det beror på att den internationella utbildningspolitiken fått en så stark betoning på resultat, och det hänger samman med föreställningen att vi konkurrerar på en global marknad, säger professor Ulf P Lundgren, emeritus i pedagogik.
Resultaten som presenteras i dag får alltså stora rubriker internationellt.
Utveckling över tid
Ulf P Lundgren varnar för mätningarna driver fram ett provtänkande.
– Efter Pisa-undersökningarna har vi sett massor av fler nationella prov. Men det krävs snarare utrymme för lärarna att själva göra diagnostiska prov som ringar in vilka svårigheter just deras elever har.
Enligt Ulf P Lundgren ligger mätningarnas styrka i att de ger länderna möjlighet att mäta utvecklingen över tid, vilket är långt viktigare än att jämföra sig med andra länder. Dessvärre har alltså de svenska resultaten dalat i en lång följd av år.
Ulf P Lundgren säger att det beror på en lång rad samverkande faktorer som ökad segregation och tidigare bristfällig lärarutbildning.
Flickorna bättre
Färre elever når de högsta nivåerna när det gäller läsning, men fler ligger på medelgod och grundläggande nivå jämfört med tidigare undersökningar. Flickors läsresultat har försämrats mer än pojkarnas, men flickorna läser fortfarande bättre.
"Sammantaget är det en fortsatt bekymmersam utveckling även om det också finns vissa ljusglimtar", skriver Skolverkets generaldirektör Anna Ekström i pressmeddelandet.
4 700 svenska elever deltog i PIRLS, som mäter fjärdeklassares läsförmåga. I TIMMS deltog 10 000 svenska fjärde- och åttondeklassare.
Naturvetenskap blir tråkigt
Anna Ekström tog särskilt fasta på att de svenska eleverna i 4:an tycker att naturvetenskap är roligt, medan det har blivit tråkigt fyra år senare.
– Vi ser samma utveckling i andra länder, men till skillnad från Sverige lyckas andra länder inom OECD bättre med att lära eleverna matte och naturvetenskap mellan de årskurserna. Det är en intressant iakttagelse som ger oss en grund för att lära oss mer om vad andra länder gör och vad Sverige gör sämre.
Ekström avslutade redovisningen med att sammanfatta de svenska resultaten:
– Fortsatt negativ resultatutveckling och fortsatt bekymmersamt.
Under genomsnitt i matte
I matematik visar både fjärdeklassare och åttondeklassare resultat under genomsnittet för EU/OECD-länderna. Enbart asiatiska länder toppar listan: Singapore, Sydkorea, Hongkong (Kina), Taiwan och Japan. Både finska och danska elever slår de svenska.
Sämst går det för svenska åttondeklassare, särskilt i ett längre perspektiv. De svenska resultaten för årskurs 8 "har försämrats markant" sedan 1995, enligt TIMSS-rapporten. Sverige är ett av fåtal länder som visar en kontinuerlig försämring under 2000-talet.
Svenska elever lär sig mindre matematik mellan årskurs 4 och årskurs 8 än i flertalet andra länder.