Tårtan firar 40 år

Britt Peruzzi

De Geer: Tittarna var upprörda över att bröderna misslyckades med allt hela tiden

Först hatad – sedan hyllad.

Nu fyller tv-serien ­”Tårtan” 40 år.

– Då förstod ingen någonting och nu möter jag folk vars barn tittar på ”Tårtan”, säger Carl Johan De Geer, en av upphovsmännen bakom kultprogrammet.

Menyn är ekologisk och bakverk serveras på sirligt porslin. Förutom namnet ”Tårtan” är inte mycket sig likt i kafélokalen på Södermalm i Stockholm där tv-serien spelades in 1972.

Handlingens tre sjömän – Hilding, Janos och Frasse – hade då gått i land och tagit över ett bageri, utan att veta något om bakverk.

Upphovsmännen Carl Johan De Geer och Håkan Alexandersson jobbade lika kontroversiellt – utan manus och i motvind.

Mötte massivt motstånd

Trots en budget och fria händer var motståndet totalt.

Tårtan ansågs provocerande och radikal och det dröjde tio år innan den blev kultförklarad.

– Jag har funderat på varför ”Tårtan” väckte sådant hat. En producent på TV2:s barnredaktion tyckte att den skulle låsas in och nyckeln kastas, säger konstnären och författaren Carl Johan De Geer.

Målet: Som Chaplin

Målet var att göra traditionell fars à la 1920-talets Chaplin. Därför filmades s­erien i svartvitt, trots att färg-tv:n redan hade kom-mit.

– Tittarna var upprörda över att bröderna miss­lyckades med allt hela tiden. De kanske tog åt sig och k­ände sig misslyckade, även de.

Enligt De Geer var avsikten att lära ut konstens alla genrer, till både barn och vuxna.

’Empatisk mänsklighet’

– Vi gjorde en parodi på Ingmar Bergman, ”Hilding är deprimerad”, men ingen förstod det. Vi försökte lära ut saker, som att den som ser en sak först har rätt till den. E­mpatisk mänsklighet, säger Carl Johan De Geer som s­enare skrev boken ”Tårtan, 70-talet och jag”.

I samband med 40-års­jubileet ställer Jan Lööf – som spelade Janos – ut nytecknade motiv ur serien på Seriegalleriet i Stockholm.