Obama körd oavsett valutgång
Risk för aggressivare amerikansk utrikespolitik
Oavsett valresultatet är president Obama mer eller mindre körd som president.
I den anda av misstro och fientlighet råder i kongressen får han mycket svårt att få igenom några reformer.
Han får ägna sig åt utrikespolitiken medan övriga funderar på hur länge det paralyserade politiska systemet i USA överlever.
Mot slutet av sin ämbetsperiod hamnar amerikanska presidenter alltid i läget att få längre bryr sig om vad de tycker eller vad de försöker göra. Tillståndet kallas för "lame duck".
Hur snabbt en president förlamas varierar men i Obamas fall anser de flesta att han är tämligen körd efter mellanårsvalet, oavsett om demokraterna förlorade senaten eller inte. Han är så pestsmittad att en del av de demokratiska kandidaterna inte ens vill säga offentligt om de röstade för Obama.
Samarbetsklimatet i kongressen befinner sig på en rekordlåg nivå.
Fortfarande efter snart sex år har Obama inte lyckats få igenom sitt första beslut i Vita huset, stängningen av terroristlägret Guantanamo på Kuba.
Republikanernas främsta agenda är alltjämt att riva upp de reformer Obama lyckats få igenom, särskilt sjukvårdsreformen.
Utraderad
Det amerikanska politiska systemet är från början uppbyggt för att tvinga politikerna att kompromissa och samarbeta för landets bästa. Presidentens makt balanseras av kongressen och Högsta domstolen. I varierande grad har detta fungerat rätt väl fram till att president Obama blev vald.
De senaste åren har det politiska systemet helt förlamats av den totala bristen på samarbetsvilja i sin tur orsakad av att mitten i amerikansk politik mer eller mindre raderats ut.
Det är bara ett år sedan som republikanerna drev fram stängningen av statsapparaten, och därmed släpade världsekonomin till avgrundens brant, bara för att de inte gillade Obamas sjukvårdsförsäkring.
För några veckor lyssnade jag på Bruce Stokes, en av de ledande experterna på det oberoende opinionsinstitutet PEW som var på besök i Stockholm. Med torr statistik gav han en skrämmande bild av den politiska stämningen i USA. Aldrig tidigare har klyftan varit så djup mellan demokratiska och republikanska väljare.
Ett hot
Inte nog med att amerikanerna tycker alltmer olika.
– De tenderar att i allt större utsträckning att betrakta sina politiska motståndare som en fara för landet, förklarade Stokes. Hela 36 procent av republikanerna har den uppfattningen om demokratiska partiet och 27 procent av demokraterna tycker så om republikanska partiet.
Stokes beskrev det som att amerikaner i ökad grad lever i "ideologiska getton" där de bara umgås med andra som delar deras åsikter.
– Något som förstärker den egna uppfattningen och minskar förståelsen för motståndarens.
Som utomstående måste man ställa sig frågan hur länge till det politiska systemet i USA kan överleva utan ändringar. Hur länge till kan landet fungera när 8 av 10 nya lagförslag stoppas? Hur mycket förlamning tål den amerikanska demokratin utan att kollapsa?
Amatörgäng
Istället för reformer tvingas Obama att lägga mer fokus på utrikespolitiken. Både när det gäller hotet från Islamiska staten och ebola har presidenten fått utstå hård kritik på hemmaplan för tafflig hantering. Han har fått äta upp att han jämförde IS med ett amatörgäng i basket.
Effekten kan mycket väl bli att Obama blir mer aggressiv i sin utrikespolitik under de sista två år då han kan göra skillnad. Att krossa IS och andra yttre hot mot USA är hans chans att vinna tillbaka något av det amerikanska folkets förtroende.