Dna-spår ger hopp att lösa dubbelmord från 2005

Varför slogs mannen och hans särbo ihjäl på gården utanför Härnösand och vem höll i mordvapnet? Snart 20 år senare söker polisen ännu svar om dubbelmordet i Brattås.

Ett dna-spår från en förmodad gärningsman kan bli det som till sist löser det mystiska fallet, hoppas polisen.

Det är en dotter till mannen som hittar paret torsdagen den 2 juni 2005. Hon har blivit orolig och åkt ut till den avlägsna gården i Brattås, för att se att allt är okej. Där, inne i ladugården, finner hon pappans särbo död. Timmar senare hittas även mannen, hans kropp ligger gömd under en klädhög i samma byggnad.

Paret som var i 70-årsåldern har dödats med kraftigt våld mot huvudet, kan polisen konstatera. Mordvapnet, troligen en yxa, är borta.

Man upptäcker även att boningshuset har sökts igenom, försiktigt. Skåp och dörrar står på glänt.

Det underliga är att mördaren, eller mördarna – två okända skospår har hittats på brottsplatsen – struntat i kontanter som låg lättillgängligt i bostaden. De verkar ha letat efter något annat.

GW: Inget rån

Att pengarna lämnades kvar talar mot att det var ett urspårat rån. Det är även något som kriminologiprofessor Leif GW Persson, som följt fallet nära, pekat på.

– Vid ett vanligt åldringsrån hade de aldrig missat det, sade han i ett inslag om morden i SVT:s ”Veckans brott” 2010.

– Det som man vet försvinner är en pärm med affärshandlingar. Så i bakgrunden finns det något ekonomiskt som han (gärningsmannen) ville tala om.

Kvinnans bankkort var det enda som som försvann som kunde ha haft något egentligt värde. Det fastnade i en bankomat dagen efter, då fel kod slagits in flera gånger. Det skedde vid den enda bankomaten i Härnösand utan kamera, och en teori är att man försökte skapa ett villospår.

Ett omtag

Men 19 år har gått och svar saknas. Ingen har åtalats för morden och med tiden har utredningen kallnat. I flera omgångar har man försökt på nytt, utan att lyckas.

Nu görs åter ett omtag i utredningen.

– Förhoppningen är att vi verkligen kan ge det här en ärlig chans, säger Marie Kristiansson, polisinspektör vid en grupp i region Nord som undersöker kalla fall, med Brattås som prio ett.

Allt material gås igenom på nytt. Det görs med öppet sinne och inga teorier utesluts, inte ens den om ett misslyckat rånförsök.

– Det är en märklig omständighet att man har lämnat kvar pengar som funnits ganska tillgängligt. Men det är motsägelsefullt att man ändå tar bankomatkortet.

Hon är sparsam med detaljer om vad polisen vet, men utifrån skospåren bedöms två okända personer ha varit vid mordplatsen.

Hon vill inte uttala sig om Leif GW Perssons teori om händelseförloppet, att mannen dödades först och att kvinnan överfölls då hon såg vad som hänt.

– Det är inget jag vill kommentera.

Många tips

Mängder av tips har kommit in till utredningen, men Kristiansson är övertygad om att det finns människor som sitter på avgörande information och vädjar till dem att höra av sig.

Men kanske allra mest tilltro sätter hon till den revolutionerande metod som löste det uppmärksammade dubbelmordet i Linköping 2004: släktforskning. Man har nämligen ett dna-spår från brottsplatsen som tros vara från en gärningsman.

För att få använda metoden krävs dock en lagändring, något en statlig utredning föreslagit ska ske i januari 2025.

– Vi har topsat en stor mängd människor tidigare, utan att få någon match. Men vi hoppas på släktforskningen, säger Kristiansson.

”Tusendels bloddroppe”

Släktforskaren Peter Sjölund, som hittade mördaren i Linköping, tror att det finns goda förutsättningar att komma vidare i Brattåsfallet med metoden.

– Det krävs bara en tusendels bloddroppe för att få ut bra dna, rimligtvis borde det finnas något att jobba med.

Framför allt finns goda förutsättningar om den som lämnat spåret har rötter i norra Europa eller på brittiska öarna, säger han.

När Peter Sjölund löste Linköpingsfallet var han ensam, nu är de fem personer bara i hans grupp. Dessutom finns flera andra team i landet. I väntan på juridiskt klartecken förfinar de sina metoder genom att hitta okända fäder.

– Tidigare hittade vi kanske hälften av alla pappor, nu hittar vi nio av tio.