Sex minuter – sedan slukades höghuset i lågorna

Kerstin Nilsson

, 

Petter J Larsson

Signalerar i panik - de kunde inte ta sig ut

Sex minuter – så lång tid tog det för brandkåren att komma.

Men då var det redan för sent.

Branden hade redan slukat höghuset i ett inferno av lågor och rök.

I fönstren blinkade människor med sina mobiler och viftade med vita handdukar.

De väntade på hjälp – förgäves.

På en av av alla mobilfilmer från branden i London hörs barnens hjärtskärande skrik på hjälp i natten.

Barnen, som har vaknat till ett brinnande inferno och nu är instängda någonstans där uppe, i lågorna och röken.

Deras ljusa röster hörs tydligare än de vuxnas.

En del kastas ut genom fönstren av sina föräldrar, andra hoppar själva.

Men många av dem blir kvar där inne.

Hur många vet vi ännu inte.

Men att det är fler än 17, den officiella dödssiffran just nu, är det ingen som tvivlar på.

Dödssiffran väntas stiga

Många har rapporterats saknade och under onsdagen har brandmännen sakta men säkert arbetat sig igenom våning för våning, rum för rum - ända upp till våning 24, högst upp, för att lokalisera de döda.

Ett svårt och tidskrävande arbete – det kan ännu ta dagar innan dödssiffran kan fastställas.

Men det är troligt, till och med högst troligt, att branden har skördat fler dödsoffer än de tre terrorattackerna som skakat Storbritannien de senaste månaderna - tillsammans.

Vid attacken på Westminister Bridge i mars dödades fem personer, i Manchester 22 och på London Bridge och i Borough Market sju personer.

Den här gången handlar det inte om ett terroristdåd – men redan höjs röster att ansvariga ska ställa till svars och Londons borgmästare Sadiq Kahn har lovat en ordentlig utredning och svar på alla frågor.

Framför allt en:

Hur kunde det hända?

”Aldrig sett något liknande”

– Under mina 29 år i brandkåren har jag aldrig, någonsin, sett något liknande, säger Dany Colton, Londons brandmästare.

Det första samtalet till larmnumret 999 kom 00.54, brittisk tid – klockan 01.54 svensk tid.

Ett av höghusen, Grenfell Tower, i västra Kensington, nära Notting Hill, stod i brand.

Huset, som är byggt 1974, renoverades nyligen. Vid renoveringen, som stod klar förra sommaren, byttes både värmesystemet och fönstren ut – och huset fick ny fasad och isolering.

Det är kring detta många frågetecken höjs nu – eftersom branden fick ett så oväntat snabbt förlopp och ser ut att ha spridit sig framför allt på utsidan av huset.

Hur branden startade är fortfarande oklart.

Brand rasar i våningshus i London

”Bara en väg ut”

Enligt en boende i huset, Mahad Egal, började branden med att ett kylskåp exploderade på fjärde våningen, där han bor.

– Det var i lägenheten bredvid oss, säger Mahad Egal till Sky News.

Det var mitt i natten och många låg och sov.

Mahad Egal vaken, eftersom det var ramadan – han satt och åt nattens sista måltid innan han skulle gå och lägga sig.

– Det knackade på dörren, säger han.

Han kände lukten av plast och rök, förstod att det brann och fick med sig fru och barn ut, via trappan.

Ännu en stund gick det att fly samma väg – innan röken blev för tjock.

I det 24 våningar höga huset finns bara en trappa – placerad i mitten, men närmast den sida av huset där branden började.

– Det fanns bara en väg in – och en väg ut, säger Mohamed Bouya, som bor i närheten till Sky News.

Som en pappersfackla

Klockan 01.00, sex minuter efter det första larmet, är brandkåren på plats.

Men redan då har branden spridit sig okontrollerat längs fasaden, från de nedre våningarna på ena sidan uppåt och åt sidan, i en takt som brandkåren inte har förväntat sig.

Den första styrkan som är på plats larmar direkt på förstärkning.

Lågorna fullkomligt slukar våning efter våning i en rasande fart, inför ögonen på brandmännen och boende i området som samlats utanför huset.

Inom loppet av omkring en kvart ser det 70 meter höga huset ut som en jättelik brinnande pappersfackla.

Då har branden redan nått de översta våningarna.

Stora brinnande sjok av fasaden singlar mot marken, som i ett snöfall av eld.

Hör inget brandlarm

Klockan är ungefär 01.10 när Ruks Manudu, 69, vaknar för att gå på toaletten. Hon bor på första våningen i huset med sin sonson.

När hon är på väg till toaletten öppnar hon fönstret och hör oväsen utanför. Hon ser brandbilar och ropar och frågar vad som händer.

– Det brinner. Gå ut, säger en brandman.

Hon säger – liksom många andra överlevande – att hon aldrig hör något brandlarm.

Medan brandmännen kämpar sig uppåt i trappen försöker många boende ta sig ned samma väg, i mörker och rök.

Paul Munakr, som bodde på sjunde våningen, mötte brandmännen i trappan.

– När jag var på väg ned för trappan kom det brandmän, verkligen fantastiska brandmän, som faktiskt var på väg upp, till branden, för att få ut så många människor som möjligt, säger han till BBC.

Boende i huset: "Vi sprang nedför trapporna"

”Stanna i lägenheten”

Men många blir kvar, instängda i sina lägenheter.

Röken i trapphuset är för tjock – de har ingen möjlighet att ta sig ut.

De följer istället instruktionerna som de har fått i händelse av brand:

Att stänga dörren, täcka för dörrspringorna med våta handdukar – och vänta på hjälp.

Som Ahmed Chellats svägerska och hennes familj.

Klockan är 02.15 när Ahmed Chellat sista gången talar med henne i telefonen.

Då befinner sig hon och hennes make och deras två barn fortfarande i lägenheten på 21:a våningen i Grenfell Tower.

Där har de suttit sedan branden börjat – och väntat på hjälp.

När han ringde en stund innan lät hon lugn, nu säger hon att det strömmar in mycket rök under dörren.

Det är sista kontakten han har med dem.

Kastade ut bebis

Lika snabbt som branden sprider sig, sprider sig också paniken i huset.

Vittnen i husen omkring och nere på gatan ser människor desperat banka på fönstren.

De viftar med vita handdukar - och signalerar med sina mobiler.

Män, kvinnor – och barn - instängda i brandinfernot skriker förtvivlat på hjälp.

Samira Lamrani berättar för The Guardian hur hon såg en bebis släppas ned från nionde eller tionde våningen.

– En man sprang fram och lyckades fånga bebisen, berättar Samira som även hört att en man kastade sig ut med en improviserad fallskärm.

Även Zara som bodde i huset berättar om hur en kvinna kastade ut sin femårige son från sjätte våningen och att han klarade sig med några benbrott.

Men många andra klarade sig inte.

– En kvinna på samma våning ropade: ’Jag måste ta mig ut, jag måste rädda min bebis.’ Vi kunde bara se på. Det fanns ingenting vi kunde göra.

Knöt ihop lakan

Vittnena på gatan ser hur människor försöka fira sig ned genom att knyta ihop lakan och handdukar.

Andra väljer till slut att hoppa - de ser ingen annan utväg.

Hadil Alamily berättar för the Guardian hur han ser en man signalera SOS-signaler med sin mobil från 24.e våningen.

– Han skrek: ’Hjälp, hjälp* men ingen hjälp kom. Då tryckte han ut en madrass genom fönstret. Han stod bokstavligt talat i lågor och hoppade.

Line Sterring, 23, från Danmark och Isabel Afonso, från Portugal, bor i närheten.

De ser fyra människor i fönstret på 23:e våningen.

– Det var fyra människor som skrek och ropade och sedan blev fönstret alldeles svart av röken och den delen av huset täcktes av lågor, säger Line till The Guardian.

Räddad efter 12 timmar

I ett fönster på 11:e våningen - på den sida av huset som inte brann lika mycket – viftar en 50-årig man med en trasa.

Det enda brandmännen kan göra är att spruta vatten på hans fönster för att dämpa lågorna.

Men som genom ett under överlever mannen – tolv timmar senare ska han bäras ut av brandmännen.

När branden är som värst är över 200 brandmän, 40 brandtekniker och 14 brandbilar på plats.

Problemet är att de utifrån bara kan släcka upp till våning 12 – våningarna ovanför når de inte, utan hjälp av lyftkran.

Brandmännen som tar sig upp för trappan räddar många – 65 personer förs till sjukhus. För 18 av dem var tillståndet fortfarande kritiskt på onsdagskvällen.

Vittnet Kennedy: "Byggnaden var en dödsfälla"

”Mina vänner måste ha dött”

Men brandmännen i trappan når som längst till 19:e eller 20:e våningen – längre kommer de aldrig.

På de tre översta våningarna sägs ingen ha överlevt.

Vid 06-tiden, svensk tid, var det stora lägenhetshuset i princip helt utbrunnet.

Shenaz Abdulazaz och Ifrah Ahlab står ute på gatan.

De har i fasa sett grannhuset förvandlas till ett spöklikt, svart stålskelett.

Shenaz tar hela tiden sin slöja till hjälp för att torka tårarna som bara fortsätter att rinna.

– Mina vänner därinne måste ha dött. De bor på en av de högsta våningarna och de svarar inte – jag har försökt ringa dem hela morgonen. 

– De har precis fått en dotter, säger Shenaz gråtande.

Startat insamling

Under dagen har boende i området, organisationer och föreningar bistått med mat, dryck, kläder och annan hjälp.

Den lokala kyrkan har även startat en insamling för att hjälpa de som mist sina hem.

Fortfarande på onsdagskvällen pågick släckningsarbetet i huset - gång på gång synd eldhärdar flamma upp genom de tomma svarta fyrkanter som en gång var fönster.

På onsdagsförmiddagen meddelade byggföretaget Rydon – som ansvarade för renoveringen av Grenfell Tower – att man inlett en utredning av branden, men att deras arbete ”uppfyllde alla säkerhetsstandarder”.

Om det råder nu delade meningar – många boende i området spekulerar i att den snabba spridningen kan ha berott på den nya isoleringen och fasaden.

Flera personer vittnar även om den bristande brandsäkerheten i huset, bland annat den lokala aktivistgruppen Grenfell Action Group. som påpekat att flera nödutgångar varit blockerade med skräp.

När den akuta räddnings- och släckningsfasen är över väntar en grundlig utredning om vad som hände – och hur det kunde hända.

En sak är alla överens om:

Det här får inte hända igen.

Vittnet Ash: "Såg lägenheter där ljuset tändes och släcktes"