Den dödliga vapenvilan
Inga hopp om framsteg när Putin möter EU-ledare
Ukraina har försvunnit från rubrikerna. Men det innebär inte att kriget är över.
Under den så kallade vapenvila som rått i över en månad har över 300 människor dödats.
Förhoppningar om framsteg är små trots att president Putin möter EU-ledare och Ukrainas president på torsdag.
Ryssland gav häromdagen besked om att 17 000 trupper ska dras bort från gränsen mot Ukraina. Förmodligen ett sätt att försöka visa god vilja inför toppmötet i Milano där Vladimir Putin ska träffa bland annat EU-ledare.
Möjligen hoppas Rysslands president att kunna övertala EU att lätta på sanktionerna mot Ryssland som ihop med den oro konflikten skapat slår allt hårdare mot landets ekonomi.
Under tiden fortsätter kriget i östra Ukraina trots den vapenvila som utlystes i början av september av Ukrainas president Porosjenko och de ryssvänliga rebellerna.
Skottlossning och granatattacker förekommer så gott som dagligen.
Under en månad har 331 människor dödats enligt en FN-rapport där det framgår att siffrorna förmodligen är i underkant.
Terroriserar
Båda sidor anklagas för att slumpmässigt skicka iväg granater mot civila områden i den del motståndarsidan kontrollerar. Som ett sätt att terrorisera civilbefolkningen. Påståenden om massgravar som hittats har inte kunnat kontrolleras eftersom oberoende observatörer inte fått tillträde till dem.
Den dödliga vapenvilan är med andra ord en vapenvila som inte är värd namnet. Ändå slaktas det färre nu än när striderna pågick som värst i slutet av augusti.
Vapenvilan har lett till en frusen konflikt där respektive sida positioner cementeras. De proryska rebellerna har kontroll över städerna Luhansk och Donetsk och området längs den ryska gränsen. Ukrainska regeringssoldater behärskar stora delar av landsbygden och byarna runt de två städerna.
Flyktingströmmen från området fortsätter. Enligt FN finns det numera 275 000 interflyktingar i Ukraina. Dessutom har 800 000 tagit sig till flyktingläger i Ryssland.
Tragedin fortsätter
Största risken för flyktingarna är att fastna i checkpoints där så kallade soldater pressar dem på pengar eller kidnappar dem.
Så medan medias sökarljus dragit vidare till nya konflikter och kriser som Islamiska statens belägring av staden Kobane i Syrien och ebolaepidemin, fortsätter tragedin och sönderfallet i Ukraina.
Ryssland fortsätter trots alla bevis att förneka att de har några soldater som strider i östra Ukraina. Det var de ryska truppernas ingripande som stoppade de Ukrainas regeringssoldaternas offensiv mot Donetsk och Luhansk och åter vände krigslyckan i rebellernas favör.
Budskapet är klart. Så länge Moskva inte vill så kommer Ukraina aldrig att kunna ta tillbaka östra Ukraina.
Även om västvärlden inte accepterat Rysslands intrång så har man i praktiken gjort väldigt lite för att stoppa den. All fokus ligger på att förhindra att Putin går längre i sin iver att återupprätta Rysslands som stormakt.
Ängslan är stor i framförallt de baltiska staterna där Ryssland på olika sätt markerat sina maktambitioner. Men än så länge är det främst Ukraina som fått betala priset.