Inget handslag - ändå töväder
Ny ton i umgänget mellan USA och Iran
Det blev inget handslag i FN:s korridorer mellan president Obama och Irans ledare Rouhani.
Töväder verkar ändå vara på gång. Även om den slutgiltiga utgången av Irans kärnvapenambitioner är långt ifrån given.
Obama var beredd att ordna ett informellt möte där han symboliskt skulle skaka hand med Rouhani under FN:s generalförsamling som just nu pågår i New York. Ett handslag som skulle vara starten på en ny relation mellan de båda länderna.
Det hade i så fall varit första gången sedan den iranska revolutionen 1979 som en amerikansk president personligen träffat Irans ledare.
Men Rouhani backade. Han är orolig för hur en sådan gest ska tas emot i hemlandet. Att det skulle ses som han backade för supermakten. Ett handslag skulle kunna få hökarna inom prästerskapet att försöka stoppa ett närmande till USA redan innan processen startat.
Annat handslag
Däremot hade Rouhani inga problem att skaka hand med Frankrikes president Francoise Hollande och Tysklands utrikesminister Guido Westervelle.
Även om handslaget med Obama uteblev gjorde USA:s president klart att hans främsta mål under resten av presidentperioden är att få till en diplomatisk och fredlig lösning av frågan om Irans försök att skaffa sig kärnvapen.
Verbalt sträckte Obama ut sin hand mot Iran.
– Vi vill inte störta regimen i Iran, sa Obama. Och vi respekterar det iranska folkets rätt att använda kärnenergi för fredliga syften.
Två punkter där iranierna är oroliga. Framförallt fruktar de att USA:s egentliga syfte är att störta prästerskapet i Teheran.
Att Obama så tydligt offentligt dementerar detta bör åtminstone lugna något.
"Mot vår övertygelse"
Rouhani försökte å sin sida att från talarstolen lugna västvärlden.
– Kärnvapen och andra massförstörelsevapen har ingen plats i Irans säkerhets- och försvarsdoktrin. De går rakt emot våra fundamentala religiösa och etiska övertygelser.
Rouhani sa också att Iran är villigt att ställa upp på "omedelbara, tidsbegränsade och resultatinriktade förhandlingar" om sitt kärnenergiprogram. Av hans tal var det uppenbart att ett skäl till Irans omsvängning är att de kraftiga ekonomiska sanktionerna svårt skadat landets ekonomi.
Handslaget uteblev men det finns åtminstone en ny ton mellan länderna. Borta var den konfrontatoriska och rent fientliga stämningen. Normalt hade den amerikanska delegationen rest sig och gått ut under den iranske presidentens tal. Företrädaren Ahmadinejad spydde alltid sin galla över USA och Israel.
Uppmuntrande
I gengäld fördömde Rouhani i en intervju med CNN nazisternas utrotning av judar under andra världskriget. Ännu ett bevis på att han vill starta på ny kula med USA.
Inte bara han. Rouhani skulle aldrig kunna ändra Irans linje så här radikalt om inte landets högste religiöse ledare Ali Khamenei stod bakom honom.
För världen är det en uppmuntrande utveckling.
En väpnad amerikansk attack mot Iran skulle kunna få svår överskådliga följder utan att för den skull ta bort hotet om Irans kärnvapen. Att lösa konflikten på fredlig väg är bättre för alla.
Men det finns åtminstone två problem.
Israel skeptiskt
Det första är frågan om Iran verkligen är ärliga i sina avsikter eller om scenförändringen bara är ett sätt att vinna tid. Obama har sagt att USA inte kan acceptera en iransk atombomb.
Om Iran fortsätter att höganrika uran i stor skala tolkas det av USA som att man inte gett upp kärnvapenambitionerna. Då kan det bli militära insatser.
Irans nya ledning har tonat ner den fientliga retoriken mot Israel. Ändå litar inte Israel på att förändringen är något annat än taktik. Om Israel tycker att Obama uppträder för mjukt mot Iran så kan de mycket väl attackera Irans kärnanläggningar.
Då kan tövädret väldigt snabbt förvandlas till en rytande storm.