Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Jenny, Jennifer

Allierad sätter krokben för Obamas Syrienattack

Anfall skjuts framåt i tiden

USA:s närmaste allierade sätter överraskande krokben för Obamas attackplaner mot Syrien.

Vill Obama ge intrycket av att en enad värld står bakom ett angrepp kan han knappast anfalla utan att ha Storbritannien med på tåget.

Aftonbladets Wolfgang Hansson.

Det är inte premiärminister David Cameron själv som hyser några tveksamheter. Han har länge pressat för ett militärt ingripande mot diktatorn Assad.

Men både många av hans egna parlamentsledamöter och oppositionspartiet labour satte i går stopp för en snabb aktion.

Alla verkar nu eniga om att inte ens en kortvarig straffexpedition mot Syrien kan bli aktuell så länge FN:s vapeninspektörer inte lämnat sin rapport.

Så istället för en attack de närmaste dagarna ser det nu ut som den kan inträffa tidigast i nästa vecka.

Struntade i vapeninspektörer

För en utomstående framstår det som tämligen självklart att invänta vapeninspektörernas rapport. Varför skickade man annars dit dem överhuvudtaget?

I det internationella umgänget mår alla bäst av att man håller sig till de spelregler som finns. Det är inte mer än tio år sedan USA struntade i vapeninspektörerna förra gången. De åkte hem utan att ha fullgjort sitt uppdrag i Irak därför att USA, Storbritannien och ett antal andra länder ansåg att det ändå fanns tillräckligt med bevis för att Saddam Hussein hade massförstörelsevapen.

I efterhand vet vi att det var helt fel. Irakkriget startades på falska grunder. Saddam hade inga massförstörelsevapen.

Världen borde ta lärdom av den läxan.

Juridiska frågetecken

Av de vittnesmål som hittills framkommit verkar det helt klart att kemiska vapen dödade flera hundra syrier i Damaskusförorten Ghouta i förra veckan. Huvudmisstänkt är regimen trots den bissart usla tajmingen för Assad (inspektörerna landade ju samma dag som attacken).

Men givetvis finns det mycket mer av legitimitet bakom en straffexpedition mot Bashar al-Assad ifall det finns klara och entydiga bevis för att det var regimen som låg bakom attacken.

Redan det faktum att de som vill ha en Syrienattack tvingas agera utanför FN:s säkerhetsråd sätter frågetecken för det juridiskt korrekta i en aktion.

Obama vill bli ihågkommen som en president som avslutade krig inte startade nya. Därför borde det ligga även i hans intresse att avvakta vapeninspektörernas rapport. Nu blir han mer eller mindre tvungen.

Om Obama vill det ska framstå som att det finns stor internationell enighet kring ett militärt anfall mot Syrien kan han knappast agera utan sin främsta allierade Storbritannien. I annat fall riskerar han att upprepa föregångaren George W Bushs misstag från 2003.

Krigsretorik

Vapeninspektörerna lämnar troligen inte Syrien förrän under helgen. Deras prover ska analyseras och en rapport ska skrivas. Därefter ska parlamentet i Storbritannien rösta om frågan ännu en gång. Det låter som ett anfall mot Syrien kan bli aktuellt tidigast mot slutet av nästa vecka.

Även president Obama försökte i går dämpa förväntningarna på ett snabbt ingripande när han sa att han ännu inte bestämt sig för ett anfall. Ett brott med den krigsretorik som de senaste dagarna strömmat från utrikesminister Kerry, vicepresident Biden och försvarsminister Hagel.