Hur länge håller EU Grekland flytande?

Nytt sparpaket och nya pengar löser inte långsiktiga problem

Greklands finansminister Antonis Samaras.

Skådespelet som spelas upp börjar bli lika tröttsamt som förutsägbart.

Grekland behöver pengar

EU försöker låta tuffa men kommer i slutändan ändå att betala.

På fredag är det tomt i den grekiska statens kassakista, hävdar landets premiärminister Antonis Samaras.

Försöker spela kallsinnig

Grekland är i skriande behov av den utbetalning på 350 miljarder kronor som EU skjutit på sedan i somras.

Vilket Samaras inte varit sen att påpeka för att öka pressen på Bryssel som utåt försöker spela kallsinnig.

Framförallt är det Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble som försöker låta som om det inte alls är självklart att EU tänker godkänna nästa utbetalning till Grekland när euroländerna finansministrar träffas idag.

Detta trots att grekiska parlamentet i helgen lyckades rösta igenom ännu ett sparpaket.

"Vill hjälpa"

Först vill EU lyssna på den så kallade trojkans rapport om hur väl Greklands lyckats reformera sin ekonomi.

– Vi vill alla hjälpa Grekland men vi tänker inte låta oss bli satta under press, säger Schäuble.

Fast alla vet att EU i slutändan kommer att betala ut pengarna. Annars blir följden grekisk konkurs, utträde ur euron och allmänt kaos på finansmarknaderna.

Hela det här spelet tar bort fokus från en skrämmande siffra.

Greklands statsskuld är nu uppe i 190 procent av BNP. Högre än före den senaste skuldnedskrivningen. Så hög att det inte finns några praktiska möjligheter att betala av den. Den är mer än tre gånger så hög som den högsta tillåtna i ett euroland. Men också väldigt långt från de 120 procent som är målet på ett antal års sikt.

Tidsfrist

Så även om EU även den här gången räddar Grekland med en ny utbetalning så återstår problemen. Det enda man gör är att fortsätta sparka plåtburken framåt längs vägen.

Genom att rösta igenom ännu ett sparkpaket har Grekland ökat sin chans att få en ytterligare tidsfrist innan alla besparingar och neddragningar ska vara genomföra. Grekerna har begärt två år och det verkar troligt att de kommer att få det. Deadline 2016 istället för 2014.

Frågan är bara vem som ska betala.

Förlängning av tidsfristen innebär att någon måste hålla Grekland flytande under ytterligare två år. Ännu är det inte klart varifrån dessa pengar ska komma men det finns egentligen bara två tänkbara finansiärer, EU och Internationella valutafonden, IMF.

Grekland har sedan 2010 varit helt beroende av nödlån för att överleva. Den perioden kommer nu att förlängas till minst 2016. Och väldigt lite talar egentligen för att Greklands ekonomi då är i sånt skick att landet klarar sig på egen hand.

Gåtfulla löften

Grekerna är inne på sitt femte år av sjunkande tillväxt. Nästa blir det sjätte. Arbetslösheten har klättrat över 25 procent.

Hur Antonis Samaras i ett sånt läge kan lova grekerna att det senaste sparpaketet är den sista uppoffring de behöver göra framstår som en gåta.

Han la i och för sig till det inte helt oviktiga passusen; "förutsatt att vi genomför de vi lagstiftat om". Vilket är precis vad grekerna inte gjort så här långt.

Följetongen fortsätter.