Riksdagspartier: Så ska Sverige försvaras

Moderatledaren Fredrik Reinfeldt öppnar för att stärka det svenska försvaret.

Vad tycker då de övriga riksdagspartierna?

Här har du svaret – parti för parti.

Ryssland har tagit kontroll över delar av Krim i Ukraina och aktualiserat frågan om det svenska försvaret.

För statsministern och moderatledaren Fredrik Reinfeldt har det ändrat hans syn på utvecklingen av Försvarsmakten.

– Det här kommer nog att snabba på genomförandet av försvaret och det kommer att leda till behov av möjligen ökade resurser, sa han tidigare i dag till Aftonbladet.

Aftonbladet har ringt runt till partiernas försvarspolitiska talespersoner och frågat hur de tycker att Sverige ska försvaras framöver och på vilket sätt.

Samtliga sitter i försvarsberedningen, som den 31 mars presenterar en säkerpolitisk rapport med förslag för hur försvaret ska verka från år 2015.

Allan Widman (FP):

– Det är två saker som jag tror på ett avgörande sätt kan förbättra svensk säkerhet. Det ena är ett medlemskap i Nato och det andra är att vi nu ser om vårt eget hus och vässar vår förmåga. De här sakerna är nödvändiga var för sig. Man måste också ha förmåga att stå ut tills dess att hjälp anländer.

– Sverige är strategiskt sett en ö. Våra motståndare måste ta sig över Östersjöns vatten eller luftrummet för att komma hit. När han gör det befinner han sig utsatt i ett mycket sårbart läge och det är då vi ska kunna möta honom. Det här innebär att vi behöver satsa på det som är vårt skalförsvar nämligen våra fjärrstridsmedel. Det vill säga på våra flygstridskrafter och på vår marin. Där handlar det om att både se till att vi har tillräcklig bemanning till våra plattformar. Det handlar också om att vi har vapen, som fungerar.

Mikael Oscarsson (KD):

– Det är fullständigt oacceptabelt att Ryssland tar sig rätten att ockupera delar av Ukraina. Sedan är det helt uppenbart att vi står inför en helt ny situation i Europa. Det visar också att Georgien 2008 uppenbarligen inte var en engångsföretelse. Det här måste påverka vårt arbete i försvarberedningen.

– Det är uppenbarat att Sverige måste stärka sin förmåga att hantera kriser i vårt närområde. Då handlar det om att vi måste återta en militär närvaro på Gotland både när det gäller luftvärn och bataljonstridsgrupper. Sedan är det viktigt att strukturera Försvarmakten till att hantera vårt närområde. Det finns en inriktning att Försvarsmakten i första hand ska hantera internationella insatser. Den inställningen måste ifrågasättas.

– Vi har fina JAS-plan men inget luftvärn. Utan det kan vi inte försvara våra militär och civil infrastruktur. Sedan är det viktigt att få ordning på personalförsörjningen. Det finns stora utmaningar med avgångar av heltidsanställda och rekrytering av deltidsanställda. Där vi vill jobba för att lösa bostadssituationen för soldaterna, ungefär som studentboende och få plats med premie och bonus så uppmuntrar dem att stanna kvar.

Staffan Danielsson (C):

– Utgångspunkten är redan att Ryssland är oberäkneligt, respekterar inte mänskliga rättigheter, har dålig demokrati och rustar upp försvaret. Jag och Centerpartiet ser väldigt allvarligt på det här och min uppfattning är också att det kommer lämna avtryck i försvarsberedningens rapport. Jag har sagt argumenten för att försvarsbudgeten behöver öka kommande femårsperiod och det har ju stärks genom det sätt som Ryssland nu uppträder.

– Inriktningen på försvaret bygger vidare på det beslut som togs 2009 med ett rörligt, insatsberett och flexibelt försvar och personalförsörjning på frivillig grund. Det är vår utgångspunkt och grund när vi tittar framåt. Sedan får vi föra ett resonemang kring försvarsbudgetens ramar. Jag är öppen för att diskutera att det kan finnas förstärkningar till nästa mandatperiod. Men om och hur det ser ut kommer jag diskutera i försvarsberedningen.

Peter Rådberg (MP):

– Vi ser jätteallvarligt på det som inträffar och det kan eskalera i fel riktning. Det jag tycker är bra är att Jan Eliasson åker ner och försöker få Ryssland till förhandlingsbordet. Det är precis så man ska agera.

– Vi vill inte höja försvarsanslagen för att det är väldigt fredligt kring Östersjön. Vårt närområde är väldigt gynnsamt och det finns inte något militärt hot mot vårt land under överskådlig tid. Det som händer med Ukraina och Krim är så himla långt borta. Det är en helt annan sak. Det påverkar inte själva försvarsanslagen i Sverige.

– Vi vill att FN-insatserna ska öka och att de ska ledas av FN. I dag är de bara 2 procent av alla insatser. Nu ligger allt i Nato.

– Värnplikten ska fortfarande vara vilande. Gotland ska vi inte rusta upp och Nato ska vi inte gå med i. Vi ska inte gå med i världens största militärpark.

Torbjörn Björlund (V):

– Det är svårt att bara utifrån en konflikt börja diskutera en ändrad vindriktning av det försvar vi vill ha. Nu är inte Ukrainas konflikt direkt ett hot mot Sverige. Jag har svårt att tror att det ska utvecklas till det som det är nu. Utan ryssarna har händerna fulla där nere.

– Vi har sagt att vi måste behålla de förbandsverksamhet som vi har. Vi har varit öppna till att vi ska lägga in mer pengar i olika delar. Man kan ta bort en del och lägga till. Totalt måste man kanske vara beredd att satsa lite mer på försvaret för att få det vi behöver.

– Vi vill ha ett annat personalförsörjningssystem som bygger på värnpliktiga. Vi tror att det både är billigare och ett flexiblare system. Om man vill koppla till andra konflikter är vi väldigt noga med att vi ska vara alliansfria för att kunna agera utifrån det sätt vi tycker själva och inte låser upp oss.

– Vi vill inte gå med i Nato.

Peter Hultqvist (S):

– Det bör ske förändringar i personalförsörjningssorganisationen så att den blir stabil. Vi bör vara beredda att lösa luftvärnsfrågan. Vi bör vara beredda att lösa ubåtsfrågan. Vi måste också titta på Gotland om vi måste ha högre militär närvaro. Det har vi drivit under en lång period.

– Det vi måste göra nu är en hemläxa när det kommer till försvaret. Då måste vi stoppa avhoppen. Vi måste få dem att stanna kvar. För stor andel som hoppar av. Vi måste införa en mönstringsplikt igen riktat till både kvinnor och män.

– Vi måste också se till att klara av att få fler ytfartyg till marinen.

– När det gäller ekonomiska förhållanden vill vi göra upp en bred överenskommelse över lång tid. Den situation som nu är i Ukraina ställer ökade krav på oss att komma överens.

Mikael Jansson (SD):

– Vill öka anslaget till försvaret med 24 miljarder kronor under fyra år.

– Vi anser att det nordiska försvarssamarbetet ska byggas ut och att det till och med kan bli en allians. Norge och Danmark är ju med i Nato så då kan Sverige och Finland börja med att vara med i alliansen.

– De nya gripenplanen vid namn Erik är väldigt viktiga. Vi vill att man beställer fler plan så att man kan ha ytterligare två divisioner. Samma sak med flottans fartyg. Vi anser att de måste utrustas med robotluftvärn.

– Sen vill vi även ha ett djupförsvar. I dag är vårt försvar väldigt litet. I dag kan vi försvara oss i en vecka säger folk. Det är en överdrift. Det gäller om tio år. En arme tre gånger större som i dag är dagens mål.

– Vi ser med oro på utvecklingen i Ukraina. Vi inser att Estland är ett land som skulle kunna drabbas på samma sätt som Ukraina, i värsta fall. Vi känner oss ganska nära de baltiska länderna och bryr oss om dem. Det känns oroligt på det hela taget.