Ny virusvåg i Amazonas förbryllar forskare

helskärm

Den brasilianska staden Manaus hade enligt studier uppnått flockimmunitet mot covid-19 efter förra årets explosiva smittspridning. Trots det drabbas staden nu minst lika hårt igen.

Var flockimmuniteten bara ett mätfel – eller är detta tecken på att nya virusmutationer har lyckats lura immunförsvaret?

– Det här är det mest dramatiska och oroväckande som jag har läst på länge när det gäller covid-19, säger Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet till TT.

– Man rapporterar ju så här för varenda variant som kommer, och det har inte stämt någon gång hittills. Det börjar bli som ett mönster, säger Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet.

Så olika tolkas det som nu sker i den brasilianska tvåmiljonersstaden Manaus, mitt i Amazonas.

Ny smittspridning

Bakgrunden är att smittspridningen av covid-19 på nytt har skjutit i höjden – trots att det egentligen inte borde vara möjligt enligt en internationell forskargrupp som utvecklar sitt resonemang i tidskriften The Lancet.

De utgår från en studie som de nyligen publicerade i Science, som visar att cirka 76 procent av stadens invånare hade antikroppar mot covid-19 i höstas. Det är en mycket hög siffra; mer än de knappt 70 procent som brukar betraktas som gränsen för flockimmunitet. Men så drabbades också staden enormt hårt av covid-19 förra våren.

När det första fallet bekräftades den 13 mars förra året spred sig sjukdomen explosionsartat, vilket ledde till dödstal som var betydligt högre per miljon invånare än i jämförbara områden i andra delar av världen.

Samma nivåer

Men trots den höga förekomsten av antikroppar blossade sjukdomen plötsligt upp på nytt i januari. Både dödstal och antalet vårdade på sjukhus med covid-19 steg till samma nivåer som förra våren.

I Lancetartikeln presenterar forskargruppen tänkbara förklaringar. Den enklaste vore att antikroppsberäkningarna inte gjordes korrekt. Det är den förklaring som Tomas Bergström tror på. Han pekar på att mätningarna gjordes med en metod som man senare alltmer har övergivit. Dessutom togs proverna från blodgivare, och värdena justerades sedan matematiskt till att gälla hela befolkningen.

– Det är jättesvårt att studera sådana här epidemiska förlopp i länder som Brasilien, där man inte har så god koll på befolkningen, säger Tomas Bergström.

"Fått härja ganska fritt"

Men Anders Björkman håller inte med. Han påpekar att forskargruppen diskuterar just dessa svagheter på ett övertygande sätt, och att de kopplar sina beräkningar till ytterligare observationer:

– Jag övertygad om att Manaus haft mycket bred smittspridning i våras. Förutom antikroppsdata stödjer också antal dödsfall att viruset fått härja ganska fritt i befolkningen.

I stället tror han mer på de förklaringar som forskargruppen utvecklar lite senare i sin Lancetartikel. De pekar på att det nya utbrottet kom strax efter att den nya brasilianska virusmutationen P.1 upptäcktes i Manaus.

Inte samma effekt

Smittspridningen skulle därför kunna bero på att denna nya virusvariant både sprider sig lättare, och kanske dessutom har muterat så att tidigare antikroppar mot covid-19 inte längre biter lika bra på viruset. Forskargruppen beskriver provrörsstudier som pekar på att antikroppar från tidigare infektioner inte har samma effekt mot den nya mutationen.

– Det tycker jag är dramatiskt, för det säger mig att när vi nu går ut och vaccinerar, så kanske vi samtidigt ger viruset lite tid på sig att i utveckla motståndskraft även mot vaccinets antikroppar, om viruset nu har den här förmågan, säger Anders Björkman.

Men Tomas Bergström tycker att det är en överdriven farhåga.

– Jag håller med om att det är en intressant aspekt, om det skulle vara sant. Men jag tycker inte att de presenterar övertygande bevis för att den här varianten har lyckats undfly immuniteten. Det kanske kommer att hända i framtiden, men det kostar på för viruset och då blir det ofta mindre farligt, eller så kraschar det, säger Tomas Bergström.

Upptäcks inte i stickprov

En sak som forskarna är överens om är att det behövs mer kunskap. Det tycker även Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

– Det här är fortfarande den variant som vi har minst information om. Men den delar ju vissa mutationer med den Sydafrikanska varianten, som man tror gör att tidigare infektion kan ge sämre skydd. Så visst kan det vara oroväckande. Men det är fortsatt väldigt oklart.

TT: Vet Folkhälsomyndigheten om den brasilianska varianten finns i Sverige?

– Så vitt jag vet har vi inte några fall av den brasilianska typen, säger Sara Byfors.

Men hon tillägger att den inte heller kan detekteras i de utökade stickprov som nu genomförs för att kartlägga utbredningen av den brittiska varianten.