Hur kan USA:s två mest hatade bli presidentkandidater?
Höstens presidentval ser alltmer ut att bli en kamp mellan Donald Trump och Hillary Clinton.
Hur de kunnat nå den positionen är egentligen en gåta.
De två är nämligen USA:s överlägset mest impopulära politiker i modern tid.
Båda kandidaterna ogillas av fler än som uttrycker gillande i olika opinionsmätningar som görs på nationell nivå.
Hela 60 procent av amerikanerna ogillar Donald Trump. Det är den högsta siffra som någon presumtiv presidentkandidat fått sedan Gallup började ställa frågan 1992 och CBS 1984. Washington Post/ABC News mätning visar på hela 67 procents ogillande för Trump med 56 procent som uttrycker "starkt ogillande".
För Hillary Clinton ser det något bättre ut men inte mycket. 52 procent ogillar henne. Det är det näst sämsta resultatet som uppmätts för en presidentkandidat som inte redan sitter i Vita huset.
Som jämförelse gillade 62 procent av amerikanerna Barack Obama inför presidentvalet 2008. George W Bush hade 55 procents gillade honom inför omvalet 2004 då motståndaren John Kerry hade 52 procent som gillande honom.
Hängivna
Man kan fråga sig hur USA:s två mest impopulära politiker lyckats slå sig fram till så många segrar i primärvalen.
En förklaring är att det främst är de hängivna republikanerna respektive demokraterna som går och röstar i primärvalen, partiets kärntrupper. De representerar egentligen inte ett genomsnitt av det amerikanska folket. Vilket ligger bakom den alltmer högljudda kritiken mot hela systemet som används för att vaska fram partiernas presidentkandidater.
En annan förklaring är att de framförallt är hatade bland sina politiska motståndare. En överväldigande majoritet demokrater hatar Trump intensivt och nästan lika många republikaner ogillar Clinton. Det uppvägs till viss del av att tre av fyra demokrater gillar Clinton. Trump ligger sämre till. Bara 59 procent av republikanerna gillar honom.
Värst av allt för Trump är att av de republikaner som ogillar honom säger närmare hälften att ingenting kan övertyga dem om att ändra åsikt.
Små chanser
Det är den statistiken som ligger bakom det republikanska partietablissemangets försök att till varje pris få fram en annan kandidat till höstens val. Trumps chanser att vinna mot Clinton anses vara små just för att det är så många republikaner som ogillar honom.
Men det gäller att ta den här typen av opinionsmätningar med en nypa salt. Att republikaner i större utsträckning skulle rösta på deras hatobjekt Clinton framstår inte som särskilt troligt. Då är risken större att de republikaner som ogillar Trump stannar hemma och avstår från att rösta.
Det kan uppvägas av att om Trump blir partiets kandidat kommer han att locka många väljare som normalt inte röstar att gå till vallokalerna.
Mest säger kanske det faktum att de två ledande presidentkandidaterna är de mest ogillade, om USA:s alltmer dysfunktionella politiska system. Alltfler amerikaner föraktar politiker överhuvudtaget. Ett tungt vägande skäl är att de två partierna blivit alltmer öppet fientliga mot varandra. De har svårare att samarbeta i kongressen vilket gjort att mycket av den politiska processen förlamas. Viktiga reformer uteblir.
Sabotera
Inför årets presidentval har den här polariseringen spritt sig bland den vanliga befolkningen. Amerikaner blir alltmer intoleranta mot andras åsikter och allt mindre benägna att kompromissa. En utveckling som vi också kan se i Europa.
I grund och botten är det en kris för den liberala demokratin som styrelseskick. Ett system som är trögt till sin natur även när det fungerar bra och som kan paralyseras när de inblandade är mer intresserade av att sabotera än att hitta kompromisser.
Vem som vinner höstens val kommer kanske att avgöras mer av att folk röstar för att förhindra den de absolut inte vill ha att nå Vita huset än att stödja en kandidat de uppriktigt gillar.