Många frågor med Abdeslam inför rätta
Publicerad 2018-02-04
Uppståndelsen är enorm och frågorna många när enda överlevaren från terrordåden i Paris 2015 nu ställs inför rätta.
Veckans rättegång mot Salah Abdeslam gäller ändå "bara" en skottlossning i Bryssel.
Rena järnringen kommer att slås runt det anrika justitiepalatset i den belgiska huvudstaden. Betongsuggor har varit utplacerade i området redan sedan i december. Enbart på insidan väntas omkring 200 poliser finnas på plats för att säkra och skydda.
I själva rättegångssalen finns plats för 80 personer, däribland advokater, journalister, tecknare och anhöriga. Ytterligare ett par hundra journalister får hålla till godo med att följa händelserna via storbildsskärm i ett sidorum.
Abdeslam själv kommer dagligen att fraktas fram och tillbaka från ett fängelse i norra Frankrike, antingen med bil eller helikopter, beroende på säkerhetsläget.
Eldstrid i Bryssel
Ändå är det varken terrordåden i Paris den 13 november 2015 eller Bryssel den 22 mars 2016 som rättegången gäller.
I stället handlar det om den skottlossning med polisen som inträffade den 15 mars i Bryssel-kommunen Forest. Vid den tiden var den nu 28-årige Abdeslam Europas mest efterspanade man, sedan han snabbt kopplats till Paris-dåden, där hans bror Brahim var en av gärningsmännen.
I Forest blev belgiska och franska poliser beskjutna när de gjorde ett tillslag mot ett hus. I den efterföljande eldstriden dödades en person i huset medan två lyckades fly. Efteråt ringde de om hjälp till en person som avlyssnades av polisen – vilket bidrog till att de tre dagar senare kunde gripas i det ökända Molenbeek.
Långt straff väntar?
I jämförelse med Paris och den förödelse som inträffade i Bryssel bara fyra dagar efter gripandet är skotten i Forest närmast en bagatell. Ändå riskerar Abdeslam och den medåtalade Soufien Ayari hårda straff.
– För det här kan ha dömas till fängelse i upp till 40 år, säger domaren Luc Hennart till Reuters.
Ända sedan gripandet uppges Abdeslam i princip ha tigit hela tiden. Förhoppningen är ändå stor om att hans överraskande vilja att närvara vid veckans rättegång ska kunna ge några svar.
Frågorna är otaliga: vem gav egentligen order om Paris-dåden? Hur var kopplingen till attacken i Bryssel? Och vad var Abdeslams roll?
Olika uppgifter har pekat ut honom som planerare och chaufför, men också som en gärningsman som ångrade sig – eller en som inte fick sitt självmordsbälte att fungera.
Svensk-koppling
I sammanhanget finns också klara kopplingar till Sverige som väntar på att redas ut. Mannen som dödades i eldstriden i Forest var en 35-årig algerier, Mohamed Belkaid, som var folkbokförd i Märsta och som senare pekats ut som en av dem som understödde dåden i Paris.
I belgiskt häkte sitter dessutom Malmö-födde svenske medborgaren Osama Krayem sedan april 2016. Även Krayem har kopplingar till Paris-dåden, men framför allt till terrorn i Bryssel där han uppges ha backat ur i sista stund från att spränga sig själv i tunnelbanan.