Så ska Ipred- lagen fungera

Debatten för och emot är het - vi reder ut vad Ipred handlar om

I ena hörnet rasar bloggare och ungdomsförbund mot den nya ”antipiratlagen”.

I andra hörnet ropar låtskrivare och filmskapare efter hårdare lagstiftning.

I vår blir IPRED svensk lag.

Vad handlar det om?

Aftonbladet.se reder ut begreppen kring höstens hetaste förkortning.

BAKGRUND

I april 2004 kom ett nytt EG-direktiv. Det fick namnet Ipred (Intellecutal Property Rights Enforcement Directive, ungefär: Genomförandedirektivet för immateriella rättigheter).

Syftet med direktivet är att författare, konstnärer, kompositörer, fotografer, artister, musikproducenter, filmare mfl ska få ett bättre och mer EU-enhetligt skydd för sina verk.

Sverige, precis som alla EU-medlemmar, är skyldiga att göra direktivet till nationell lag.

VAD INNEBÄR DET?

Svensk lag lever redan i dag upp till mycket av direktivets innehåll. Men några saker måste till. Bland annat ska upphovsrättsmännen, till exempel filmarna eller musikproducenterna, få rätt till information om vem som utan lov har tagit del av deras verk (genom till exempel fildelning).

Regeringen tänker sig den här lösningen: En rättighetsinnehavare upptäcker att fildelning sker från en viss IP-adress (en unik sifferkombination som varje dator får när den kopplas upp mot internet). Rättighetsinnehavaren går till domstol för att få veta vem som står bakom IP-adressen. Är bevisningen tillräcklig måste internetoperatören lämna ut information om vem personen är. Därefter kan rättighetsinnehavaren kontakta personen som fildelat med krav på ersättning. I sista hand avgörs frågan om ersättning i domstol. I propositionen har man lagt till att det krävs nedladdning i viss omfattning för att uppgifterna ska lämnas ut. Uppladdning, att göra materialet tillgängligt för andra, ska ses allvarligare än nedladdning.

Med det här förslaget går Sverige faktiskt längre än vad som krävs. Enligt ett beslut i EU:s domstol måste man inte lämna ut en persons identitet till rättighetshavaren. Ett alternativ hade varit att stänga av notoriska fildelare från nätet. Men det förslaget säger regeringen nej till.

FÖR OCH EMOT

Målet är att den olagliga nedladdningen och fildelningen ska minska. Genom att ge upphovsrättsmännen möjlighet att agera på egen hand är chanserna större att fler upptäcks.

Kritikerna menar att den nya lagen blir rättsosäker. De menar att rättighetshavarna kan utnyttja informationen och skicka ”hotbrev” till fildelarna: ”Betalar du inte si och så mycket stämmer vi dig”.

Kritikerna menar också att det finns risker med att lämna ut identiteten på personerna bakom internetabonnemanget. Det är nämligen inte säkert att det är just personen som står för abonnemanget som faktiskt har fildelat. Kritikerna anser även att det är fel att företrädare för till exempel musik- och filmbranschen ska få rätt att agera ”polis”.

VAD HÄNDER NU?

Regeringens lagförslag klubbades på regeringssammanträdet den 4 december. Nu ska riksdagen rösta. Tanken är att Ipred-lagen ska börja gälla 1 april nästa år.