Vi grälar som på 1700-talet

Aktuell forskning: Bråken handlar om samma saker.

Känns det som att ni har grälat om samma sak tusen gånger förut? Det har ni antagligen och ni är inte ensamma. Inte mycket har hänt under de senaste seklen.

En 1700-tals människa skulle inte känna igen mycket i dagens samhälle, men en sak är oförändrad – sättet vi grälar på. Det visar aktuell forskning från Uppsala universitet. Forskaren Marie Sörlin har tittat på hur vi grälat genom historien – genom att studera dramatiken. Där finns en uppsjö av källor till konflikter.

– Både min studie och internationell språkforskning pekar på att sätten som rollpersonerna grälar på i dramatikens värld har många likheter med hur vi grälar i verkliga livet, säger Marie Sörlin.

De vanligaste grälen

Vad är det då vi bråkar om som är så viktigt att det upprepar sig genom historien?

Tja, ganska banala saker. ”Du har inte städat!” och ”Du har tagit den sista mjölken!” är ett par exempel. De tre vanligaste ”grälkategorierna” är:

- Klandra andras beteenden (”Du höll inte tiden!”)

- Väga lyda uppmaningar (A: Ge mig brödet! B: Sluta kommendera mig)

- Vara oeniga om sakfrågor (A: Brödet är gott. B: Nej, det smakar mögel)

Olika personlighetstyper

Marie Sörlin har studerat dramatik från 1700-talet och fram till modern tid, av till exempel August Strindberg och Lars Norén. Inom dramatiken används ofta gräl som ett sätt att beskriva rollfigurernas personlighet.

– När man blir angripen verbalt har man flera möjliga reaktioner att välja mellan. Man kan ge tillbaka med samma styrka, bli ännu aggressivare eller ge efter, säger Marie Sörlin.

Känns det igen måntro?