Expert: Erdogan har chansat i Syrien

helskärm

Flyktingar som förhandlingsbrickor, fientlig retorik – och en önskan om eldupphör. Det spända läget i norra Syrien får Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att försöka dra nytta av de maktmedel han har kvar, enligt en expert.

För första gången under de nio åren av konflikt i grannlandet har Turkiet öppet förklarat krig mot den syriska regeringen.

Tusentals soldater, drönare och annan militär utrustning har skickats in över gränsen – och söndagens besked om en motoffensiv i Idlib innebar kulmen på de spänningar mellan Syrien och Turkiet som har växt i styrka under februari.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har gjort allvar av sina hot om att gå till attack mot den syriske presidenten Bashar al-Assads styrkor om de inte drar sig tillbaka.

– Turkiet har under sin trängde och mycket egensinnige ledare Erdogan hamnat i en väldigt svår situation till följd av att man har chansat på att agera offensivt i Syrien, säger Michael Sahlin, ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademin och tidigare Sveriges ambassadör i Turkiet.

Hårda strider

Soldater på båda sidor har dödats i striderna – de värsta sedan Turkiet skickade styrkor till Syrien 2016. Samtidigt har Erdogan anklagat Ryssland för att inte respektera överenskommelser som har gjorts för att förhindra en offensiv mot rebellfästet Idlib. Trots att de stödjer olika sidor i konflikten har Ryssland och Turkiet (ibland tillsammans med Iran) samarbetat för att försöka stävja striderna och lösa de många knutarna om Syriens framtid.

Men den explosiva utvecklingen i Idlib har komplicerat relationerna, som tyngs av olikheter i motiv och mål. För Ankara är det framför allt viktigt att skydda gräns mot Syrien medan Moskva vill upprätthålla bilden av sig själv som en pålitlig allierad till Damaskus och tungviktare i Mellanöstern.

Möts i veckan

Inget av de två länderna, den ena en kärnvapenmakt och den andra en Natomedlem, antas dock vilja ha krig med varandra. Presidenterna Erdogan och Vladimir Putin ska träffas på torsdag och från bådas kontor kommer försonliga uttalanden om vikten av samarbete och ett eventuellt eldupphör.

– Jag tror inte att det kommer att bli en direkt och öppen konflikt mellan Turkiet och Ryssland, men det går inte att utesluta. I så fall blir det nog något begränsat, säger Sahlin.

– Både Erdogan och Putin har det mesta att vinna på att inte bryta helt. Men det är uppenbart att grunden för deras samverkan har skakats och det ska mycket till att det går att komma längre än till någon form av överenskommelse om eldupphör.

Maktmedel

Omkring en miljon människor har flytt den syriska regimens offensiv som syftar till att ta kontroll över oppositionsfästet Idlib. Många har tagit sig upp mot Turkiets södra gräns – som fortsatt hålls stängd. Turkiet har tagit emot 3,6 miljoner syrier och är fast beslutet att stoppa fler från att ta sig in.

Att Erdogan i strid mot flyktingavtalet med EU har låtit migranter lämna Turkiet och sätta kurs mot Europa är ett uppenbart försök att få unionens hjälp att hantera krisen i Syrien.

– Flyktingarna är ett av de få maktmedel som Erdogan anser sig ha. Han är trängd inrikespolitiskt, med minskande popularitet och ekonomiska problem, och kan inte hantera flyktingkrisen på egen hand. Nu sätter han press på västvärlden att kliva fram och ta delansvar, säger Sahlin.

– Det behövs västliga pengar för att hantera flyktingsituationen samtidigt som alla är kritiska till Erdogans sätt att agera. Ska man krypa till korset och erbjuda honom en ansiktsräddande deal? Det blir svettigt för EU att hantera om partnern Turkiet väljer att spela tufft.