”De som tigger vet inte vad som är på gång”

helskärm

Kravet på tillstånd för att tigga på vissa platser i Eskilstuna gör situationen svårare för dem det berör, enligt Eskilstuna stadsmission. Nu befaras utsattheten öka bland tiggarna.

I Eskilstuna finns mellan 30 och 50 personer som försörjer sig på att tigga, berättar Tomas Lindroos, direktor på Eskilstuna stadsmission.

– Många av dem är analfabeter, och kan inte något annat språk än sitt eget. Det gör det svårt att kommunicera med dem.

Fast de som vill söka tillstånd kommer att få hjälp med pappersarbetet. Stadsmissionens uppgift är att stötta och hjälpa, och att informera om samhället, berättar han.

– Vi kommer att ge stöd och hjälp för att söka tillstånd, precis som vi informerar om till exempel rätt till sjukvård.

Legitimation krävs

Däremot kommer inte Stadsmissionen att betala några tillståndsavgifter, förklarar han.

– Det rimmar inte med vår verksamhet.

Det krävs också att den som har tillstånd kan legitimera sig med en giltig handling. Huruvida de som tigger har de legitimationer som krävs vet han inte.

– Men de har ju tagit sig hit. Jag antar att de har pass eller id.

Att tigga är ingen bra väg till försörjning, konstaterar Tomas Lindroos. Men ett tillståndskrav kan göra allt ännu svårare för den som är utsatt. Eskilstuna stadsmission är kluven i frågan.

Utsattheten ökar

– Redan när förslaget lades var vi remissinstans, och i vårt svar sade vi då att utsattheten hos den här målgruppen ökar, säger Tomas Lindroos.

De som tigger får nu betydligt mindre pengar jämfört med för några år sedan, berättar han.

Stadsmissionen i Eskilstuna bedriver projekt tillsammans med organisationerna i Stockholm, Uppsala och Linköping för att stötta och stärka EU-migranter.