Stresstest för moralen i näringslivets topp
Publicerad 2022-03-21
Måste även uppburna personer ibland axla bördan när det går snett?
Eller gäller det bara för den grå folkmassa som betalar dessa människors löner?
Säg det som inte blir dyrare just nu. Inflationen lär under våren nå 6 procent enligt ekonomer.
Som tur är kommer lönerna höjas med minst lika mycket i årets avtalsrörelse.
App, app, app, nu lugnar vi ned oss lite manar måttfullhetens ambassadörer hos landets arbetsgivare. Vi kan inte ta den typen av hänsyn, förklarade Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl för en tid sedan.
Självklart inte, förlåt att vi frågade.
Alla behöver förstås inte oroa sig för galopperande priser på fläskfilé.
Ericssons vd Börje Ekholm till exempel. Enligt de officiella siffrorna i bolagets årsredovisning har hans ersättning bara under de senaste fyra åren ökat med över 150 procent till 95 miljoner.
Under denna tid har Ericsson-chefen kostat ägarna sammanlagt 315 miljoner, varav 135 miljoner i bonus.
I praktiken har Börje Ekholm tjänat ännu mer eftersom han får en stor del av sin betalning i aktier som stigit i värde.
Men så har också killen gjort ett kanonjobb i det bolag där han suttit i styrelsen sedan 2006 och varit vd sedan 2017.
Eller vad sägs om böter på 10 miljarder kronor sedan Ericsson ertappats med mångåriga mutaffärer över hela världen? Eller att bolaget betalat pengar till terrorsekten IS och sedan försökt mörka det för omvärlden?
Att näringslivseliten lyder under andra regler än vanliga människor är ingen nyhet, inte heller att företagsledare tjänar bra. Men inte ens en person som varje morgon tillber aktieägarkapitalismens andlige ledare Milton Friedman kan rimligen tycka att Börje Ekholm är värd pengarna i detta fall.
Sedan SVT:s Uppdrag Granskning för några veckor sedan avslöjade att Ericsson misstänks ha betalat 20 miljoner till IS i Irak och att ledningen känt till detta åtminstone sedan 2019 har börsvärdet minskat med nästan 40 miljarder.
De stora fonder som representerar allmänhetens ägande är i normalfallet inte jättesugna på att ta strid med finans-Sveriges mäktiga dynastier. Makten över Ericsson ligger hos familjen Wallenberg och miljardären Fredrik Lundberg.
Men de senaste turerna har fått även pensionskapitalet att börja skruva på sig. Flera storägare har försiktigt öppnat för att undersöka om Börje Ekholm verkligen ska få behålla sina bonusar. En rimligare fråga är förstås hur han fortfarande kan ha kvar jobbet.
Det tycker i alla fall två inflytelserika amerikanska företag, ISS och Glass Lewis, som ger råd till stora kapitalförvaltare hur de ska rösta. De tycker inte att Ericssons styrelse borde beviljas ansvarsfrihet.
Telekomjättens årsstämma den 29 mars ser därmed ut att bli en sällsynt livad tillställning. Om det inte vore för att bolaget valt att utnyttja ett kryphål i lagen som gör det möjligt att återinföra covid-restriktionerna och hålla stämman digitalt.
Så utomordentligt lägligt. Ingen risk att få jobbiga journalister eller osnutna småägare i hasorna.
En relevant undran är varför inte Börje Ekholm självmant avgår för att försöka rädda bolagets rykte. Så har inte skett. Istället har han sparkat sin chefsjurist.
Förklaringen, säger en analytiker till Dagens Industri, är att Börje Ekholm inte tänker lämna under “negativa former” eftersom han ”ju vill bli ihågkommen som den som vände Ericsson”.
I ena vågskålen självrespekten hos 100 000 anställda och 420 000 aktieägare. I den andra, egot hos en 59-årig man.
Inget lätt val, tydligen.
Den kommande stämman blir därmed ett viktigt stresstest för det svenska näringslivet.
Måste även uppburna personer ibland axla bördan när det går snett? Eller gäller det bara för den grå folkmassa som betalar dessa människors löner?
Fortsättning följer.