Så vill EU-toppen undvika en kollaps

Wolfgang Hansson

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2016-09-15 | Publicerad 2016-09-14

Jean-Claude Junckers mission är att försöka rädda ett EU i djup kris.

Därför är det inte förvånande att hans linjetal var fullt av dubbla signaler.

Han försöker tillfredsställa alla och inte göra någon förbannad.

EU-kommissionens ordförande har en svår sits. Han måste balansera mellan vad medlemsstaterna vill samtidigt som han försöker bygga sin och EU-byråkratins makt och inflytande.

Han betonade att det är medlemsstaterna själva som måste bestämma vilken väg EU ska gå i framtiden men varnade samtidigt för att sätta nationella intressen i främsta rummet.

Han vill med andra ord ha mer av EU men vill inte säga det rent ut för att inte reta de många medborgare som snarare vill se makt gå från EU tillbaka till medlemsländerna.

Gjort helt om

I sitt tal förra året agiterade han kraftfullt för att få EU-länderna att öppna sina dörrar för flyktingströmmen som då till fots tog sig till Europa.

I år hade han gjort helt om. Sannolikt inte för att han egentligen ändrat inställning utan därför att många av medlemsländerna helt enkelt inte är beredda att lyssna på honom.

Stärkta gränser

Ett kvitto på det är den omfördelning av 160 000 flyktingar som EU på hans förslag beslutade om för ett år sedan. Hittills är det bara 4 500 som fått nya hemländer.

Juncker vädjade om fortsatta försök att få till en omfördelning men la till att det måste ske på frivillig basis. Tvärtemot det tvingande beslut som togs för ett år sedan.

Istället för flyktingar pratade Juncker mer om Europas säkerhet. Han vill ha en utökad EU-gränsstyrka och betonade vikten av att inga människor kan ta sig in i Europa utan att först registreras. Samma sak om de lämnar kontinenten.

Ord som garanterat går hem i de flesta av Europas huvudstäder. Alla är rädda för nya terrordåd. Ingen vill ha en återupprepning av det kaos som rådde vid många av Europas gränser förra hösten.

Det var väldigt tydligt att Juncker numera företräder en EU-apparat på defensiven. Där alla tidigare framhållit att medlemsstaterna måste hålla sig till de regler som gäller för exempelvis storleken på budgetsunderskotten öppnade Juncker för en mjukare linje.

Känga till britter

– Vi behöver visa intelligent flexibilitet när det gäller EU:s budgetregler så att vi inte förhindrar tillväxt.

En olivkvist till Frankrike, Grekland och många andra länder i Sydeuropa som har svårt att få ihop ekonomin. Men en eftergift som kan leda till att medlemsländerna inte längre tar budgetreglerna på allvar vilket kan utlösa nya ekonomiska kriser.

Inför talet sades det mycket om att Juncker inte skulle ta upp brexit, britternas utträde ur EU. Men det gjorde han.

Han erkände att många i omvärlden som ser på unionen utifrån undrar om brexit är spiken i kistan för EU. Med svaret försökte han lugna omgivningen.

– EU framtid hotas inte av brexit.

Samtidigt gav han en mild känga till brittiska regeringen när han sa att "det vore bra om de så fort som möjligt lämnar in sin utträdesansökan".

Brexit öppnar för EU-försvar

Ett exempel på den irritation många inom EU känner över att britterna av förhandlingstaktiska skäl drar ut på sitt formella utträde.

Ett av få förslag till fördjupat samarbete som Juncker la fram handlade om utökat militärt samarbete. Något som blir möjligt när britterna lämnar EU. Men även utan britterna finns det andra länder som inte är så pigga på en EU-armé, däribland Sverige.

Det är väldigt långt kvar tills EU skickar soldater till Syrien eller någon annan krishärd.