Juncker: ”Existentiell kris i EU”

EU behöver ett gemensamt militärhögkvarter. Det säger Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker i sitt stora linjetal, som också präglas av brexit, terror och flyktingkris.

– En del saker har blivit bättre, men andra har inte det, suckar Juncker.

Unionen behöver ett militärnav för att samordna allehanda EU-insatser, säger Juncker.

– Vi kan inte längre förlita oss på enskilda medlemsländers styrka. Vi måste tillsammans se till att vi skyddar våra intressen, säger han, som också vill se en starkare europeisk försvarsindustri.

– Vi föreslår skapandet av en europeisk försvarsfond för att aktivt stödja forskning och utveckling på det här området.

Talet hålls efter ett dramatiskt år.

– För ett år sedan, i september 2015, sade jag att det inte fanns så mycket union i vår union. Och trots de framsteg som gjorts så gäller det än, inledde Juncker inför ett fullsatt auditorium i EU-parlamentet i Strasbourg.

– Det finns för många områden där vi inte kan mötas. Alldeles för ofta går nationella intressen före, säger Juncker - som i vanlig ordning talar på såväl tyska som engelska och franska.

Öppnar för lättande

Juncker öppnar som väntat för ett lättande av EU:s tuffa budgetregler.

– Vi behöver visa intelligent flexibilitet när det gäller EU:s budgetregler för att inte förhindra tillväxt.

Vad gäller Storbritannien beklagar Juncker britternas val att lämna unionen, även om han säger sig respektera det fullt ut. Han vill gärna få i gång de formella förhandlingarna om utträdet så fort som möjligt - och varnar samtidigt britterna för att det inte kommer att gå att välja fritt vad de vill ha.

– Det kan inte bli tal om någon à la carte-tillgång till den fria marknaden, säger Juncker.

Stöd till handelsavtal

Kommissionsordföranden förnyar även sitt stöd till Ceta - det frihandelsavtal med Kanada som EU hoppas få i gång provisoriskt redan från årsskiftet.

– Jag står väldigt mycket bakom handelsavtalet med Kanada. Det är det bästa och mest progressiva avtal som vi någonsin gjort.

Väntat är också att Juncker även föreslår satsningar på bättre bredband och 5G-nät och en förlängning och utökning av sin stora investeringsfond, Efsi.

Mer oväntat är kanske att han vill ytterligare utöka rollen för EU:s "särskilde representant för utrikesfrågor".

– Vår utrikeschef Federica Mogherini gör ett fantastiskt jobb - men vi behöver en europeisk utrikesminister, säger Jean-Claude Juncker.

Juncker föreslår även skapandet av en europeisk "solidaritetskår" - en sorts motsvarighet till USA:s fredskår.

– Jag vill ha i gång den så fort som möjligt och redan år 2020 se de första 100 000 unga delta i den, säger Juncker.

Tror på solidaritet

På migrationssidan manar han nuvarande ordförandelandet Slovakien att försöka hitta en lösning så att EU:s medlemsstater kan delta i fördelningssystemet av asylsökande.

– Jag tror på mer solidaritet - men den måste komma frivilligt, genom hjärtat. Den kan inte tvingas fram, säger Juncker.

I fjol var Luxemburgs förre premiärminister känslosam och bedjande när han höll sitt "läget-i-unionen"-tal inför EU-parlamentet i Strasbourg.

– Vi talar om människor, inte om siffror. Vintern kommer. Vill vi verkligen se folk sova på järnvägsstationer och i kalla tält? sade Juncker då, och hoppades på en snabb uppslutning kring kommissionens förslag att snabbt fördela vidare de mängder av flyktingar som tagit sig till främst Grekland och Italien.

Försiktigare?

Resultatet blev sisådär. Visserligen togs själva beslutet inom några veckor - men därefter har medlemsstaterna mest ägnat sig åt att kraftigt strama åt sina egna asylregler i stället. Bara 4 500 av 160 000 asylsökande har hittills verkligen förts in i omfördelningssystemet

EU-kommissionen vill också skapa ett nytt system där inresande från länder som kan åka visumfritt till EU ändå får lov att registrera sig på förhand, för att få bättre kontroll över vilka som kommer.

Delar av det som han tar upp kommer redan under dagen att utvecklas vidare i nya förslag från kommissionen. Såväl på säkerhetssidan som på det digitala området väntar presskonferenser med ansvariga kommissionärer under eftermiddagen.

Dagens tal i Strasbourg blir samtidigt ett direkt inspel till det informella toppmöte som 27 av EU:s stats- och regeringschefer - alla utom Storbritanniens Theresa May - håller i Bratislava i övermorgon.

TT