Kostnad: 1,2 miljarder kr

Klottret i tunnelbanan slår nya rekord

1,2 miljarder kronor.

Så mycket har klotter och skadegörelse kostat SL sedan 1994, visar Aftonbladets granskning.

Skattebetalarna och resenärerna står för notan.

Kriget mot klottret har kostat Storstockholms lokaltrafik, SL, 1 202 000 000 kronor på 13 år. Med bevakning inräknad blir totalsumman mer än den dubbla.

– Från 2000-talets början lägger vi årligen ner runt 100 miljoner bara på sanering och återställning efter skadegörelse, säger Maria Adolfsson på SL:s pressavdelning.

– Det är fruktansvärt. Klotter är den stora posten, men det är svårt att säga hur mycket olika åtgärder kostar.

Ett pojkstreck

När graffitin kom till Sverige i början på 80-talet sågs den som ett pojkstreck. Men synen förändrades snabbt. Under 80- och 90-talen har SL satsat hundratals miljoner på att få bort klottret. 1994 infördes den så kallade 24-timmarsregeln:

Allt klotter på SL:s område ska tas bort inom denna tid.

– Det är nolltolerans. Klotter ska tas bort när det upptäcks. Jag är övertygad om att det är det rätta, säger trafiklandstingsrådet Christer Wennerholm (m).

Nu tvättas dessutom tunnlar och andra mer dolda utrymmen.

”En säkerhetsrisk”

– Jag har åkt med tunnelbaneförare och sett klottret framifrån. Om någon sprejar på en lampa så att föraren inte ser den är det en säkerhetsrisk. Skräp och kemikalier på kablar kan vara en brandfara. Vi måste ta bort det, säger Christer Wennerholm.

Trots miljonrullningen minskar inte klottret. Anmälningarna har mer än fördubblats: 7 844 under årets första halva jämfört med 3 450 samma period i fjol.

– Det är skandal att vissa ägnar sig åt miljonförstörelse, men det är vår skyldighet att erbjuda en hel och ren kollektivtrafik. Utan resenärer kollapsar SL och utan kollektivtrafik kollapsar Stockholm, säger Christer Wennerholm.

Ökad polarisering

Jacob Kimvall, konstvetare och en av grundarna till graffititidningen Underground productions, är skeptisk till SL:s klotterpolicy.

– Den tycks främst leda till ökade kostnader för samhället och inte till minskade problem. Min personliga erfarenhet är att den leder till en ökad polarisering mellan allmänhet och graffitimålare som ingen tjänar något på, säger han.

SL:s aktiviteter finansieras till lika delar genom landstingsskatten och biljettintäkterna.

SL:s försök att minska klottret i tio år

Hanna Lindblad