Flest jihadister - få insatser

Publicerad 2015-01-21

Terrorexperten Magnus Ranstorp.

Sverige har flest jihadister i Norden, men få insatser mot islamistisk extremism.

Det säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

– Vi behöver riktade team med poliser, socialarbetare, psykologer som ska jobba med det här, säger han.

Enligt Säkerhetspolisen kan 300 unga män ha rest från Sverige för att strida med IS och andra islamistiska terrorgrupper.

För att stoppa rekryteringen krävs tätare samarbete mellan myndigheterna och det civila samhället, anser Ranstorp. 

Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism, och demokratiminister Alice Bah Kuhnke borde kalla till en konferens och ta fram förslag på åtgärder tillsammans med olika föreningar, tycker han.

I danska Århus har kommunen och polisen ett tätt samarbete för att förhindra jihadistresorna. 110 danskar kan ha åkt utomlands för att strida. I Århus finns bland annat ett mentorsprogram och återvändare erbjuds psykologhjälp. Någonting liknade vill Ranstorp se i Sverige.

– Kommunen ska jobba förebyggande, polisen ska förhindra brott, men det arbetet måste kunna ske parallellt. Helst i mindre team.

Imamer mot terrorism

I Norge, med ett 70-tal jihadister, har delar av det muslimska civilsamhället gett sig in i kampen mot extremism, enligt Ranstorp. Det vill han se även i Sverige.

– Idealet är att muslimska organisationer med exempelvis imamer som har hög trovärdighet och som kan utmana de här killarna, engagerar sig.

Han har fått en del mothugg för den ståndpunkten. ”Indirekt pekas alla muslimer ut som terrorister, det är polisens uppgift att förhindra terrorresorna” – ungefär så låter kritiken.

– Vi som samhälle måste stå samman. Vi kan tycka olika, men vi måste motarbeta våldsbejakande ideologier, oavsett om de är militanta islamister eller islamofober, säger Magnus Ranstorp.

Muslimska organisationer misstros

Elvir Gigovic, ordförande i Sveriges muslimska råd, håller med om att samhället måste samlas i kampen mot extremism. Men han lägger till att de muslimska föreningarna sedan länge fört den kampen.

– Inte minst församlingarnas och föreningarnas outtröttliga arbete för att skapa en meningsfull fritid för barn och ungdomar måste lyftas fram, säger han.

Samtidigt lyfter han fram misstron som riktas mot muslimska organisationer från vissa håll.

–  Det bidrar till att muslimska ungdomar söker efter andra förebilder och auktoriteter. Då väljer de ofta att söka sina auktoriteter på nätet där de blir lätta byten för extrema predikanter, säger Elvir Gigovic.

ANNONS