USA:s tillbakadragande mer avgörande än valet

Wolfgang Hansson

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-07

Kan ta månader innan det finns en ny regering i Irak

Valet i dag påstås vara avgörande för Iraks framtid.

Ännu viktigare blir vad som händer när USA dragit tillbaka sina trupper.

Överlever Iraks demokrati det?

Landets demokrati är lite speciell.

Irakierna röstar i dag men det kan ta flera månader innan de vem som ska styra dem de närmaste åren.

Valet går mer eller mindre ut på att segaren från den dominerande folkgruppen shiamuslimer ska tvingas samtala med sunniaraber och kurder om hur landet ska styras. Allt för att inte störa den känsliga balansen mellan folkgrupperna.

Shiamuslimerna utgör 65 procent av befolkningen. Sunniaraberna 18 procent och kurderna drygt 15 procent.

Inget för den otålige

Spänningen är fortfarande stark mellan folkgrupperna. Samtalen om vem som ska styra och hur är inget för den otålige. De beräknas pågå ända fram till sommaren.

Eftersom de flesta irakier förväntas rösta efter sin etniska tillhörighet är det inte många som tror att resultatet ska lösa några av de största tvistefrågorna.

Problem som riskerar att splittra upp nationen och som försenar återuppbyggnaden och den ekonomiska tillväxten.

Kirkuk är den värsta krutdurken. Kurderna vill helt lägga beslag på oljeinkomsterna från "sin" oljestad. Sunni och shia vägrar godta det.

Väpnad konflikt

Jag ringer upp professor Jan Hallenberg, Irakexpert vid försvarshögskolan för att höra hur han tror det slutar.

– Kirkuk kan leda till en väpnad konflikt om man inte löser frågan, säger han. Irakiska politiker måste lära sig kompromissa. Tyvärr ser det inte särskilt ljust ut.

Oljeinkomsterna utgör 50-70 procent av Iraks budget. Den som kontrollerar oljepengarna kontrollerar också Irak. Men så länge de tre folkgrupperna inte kan enas så är det många utländska företag som drar sig för att göra de investeringar som krävs för att kunna öka oljeutvinningen.

Försoningen är en annan avgörande punkt. Även om dödandet till stor del upphört finns en enorm misstro mellan shia och sunnimuslimer.

– Såren kommer att ta decennier att läka, tror Jan Hallenberg. I Bagdad har de ju närmast skett en etnisk rensning.

Att fortsätta jaga Saddam-anhängare från Baathpartiet underlättar knappast försoningsarbetet.

Elddop

I slutändan bleknar dock alla andra frågor inför den avgörande förändring som Irak står inför denna sommar. Då ska "bara" 50 000 amerikanska soldater finnas kvar. Nästa sommar ska samtliga vara borta.Det blir det verkliga elddopet för den nya regeringen. Klarar de irakiska säkerhetsstyrkorna att upprätthålla lag och ordning på egen hand?

Hyfsat har det gått under det senaste knappa året när de amerikanska styrkorna varit inlåsta på sina förläggningar och bara fått ingripa när irakierna så begärt. Men man kan undra vad som händer när den backupen inte finns längre.

Först då får vi en fingervisning om den irakiska demokratins chanser att överleva.