Män bättre än kvinnor – på högskoleprovet
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-03-01
Presterar i snitt 0,2 poäng bättre
Män presterar i allmänhet bättre än kvinnor på högskoleprovet, trots att kvinnor i gemen har bättre betyg efter gymnasiet.
En av orsakerna kan vara att provets utformning gynnar män.
Något som Högskoleverket förnekar.
Lördagen den 10 april tar tusentals svenskar plats i skolbänken för att försöka toppa sina chanser att komma in på högskolan.
Resultaten brukar vara ganska lika varje år och medelbetyget ligger kring 0,9.
Över 25 000 studenter antas varje år på grund av sina resultat på högskoleprovet, det är över en tredjedel av alla högskoleplatser.
Könsskillnader
Män får i allmänhet något bättre resultat än kvinnor på högskoleprovet. I genomsnitt ungefär 0,2 poäng. Enligt tidningen Göteborgs posten, som de fem senaste året tittat närmare på provresultaten, har dubbelt så många killar fått toppresultat på 1,9-2,0 poäng.
– Det ska inte finnas något som missgynnar tjejerna i provet, säger Högskoleverkets utredare Nils Olsson till nyteknik.se.
Delade meningar om könsskillnaderna
Nils Olsson säger till nyteknik.se att männen antagligen presterar bättre än kvinnorna för att de gått studieförberedande program på gymnasiet.
Men Peter Smidfelt på Folkuniversitet som har arbetat med högskoleprovet i 15 år, menar att det kan vara så att män gynnas av provets utformmning.
– Det skiljer sig hur män och kvinnor presterar, männen är i genomsnitt runt 0,2 poäng bättre. En teori kring det kan vara att provformatet passar män bättre än kvinnor. Det finns teorier om att bland annat flervalsfrågorna passar män bättre, säger han.
Inga säkra svar
Anledningen till att resultaten skiljer mellan könen är okänd och det har diskuterats om provet på något sätt är utformat så att det gynnar män. När det gäller skolbetygen är det nämligen tvärtom – där presterar i allmänhet kvinnor mer än män.
– Till exempel flervalsfrågorna på högskoleprovet är lite av ett personlighetstest. Det är rent psykologiska faktorer som spelar in när man gör sitt val bland till exempel flervalsfrågorna och kanske gynnas männen där, funderar Peter Smidfelt.