Mystiska hålen kan lösa gåtan

Här är bilden som stärker teorin om att Dag Hammarskjölds plan blev beskjutet

I över 50 år har den legat undangömd utan att bli ­undersökt.

Nu kan Aftonbladet visa upp den plåt med hål i som kan vara en del av lösningen på Dag Hammarskjölds gåtfulla död.

– Vi tyckte att det här var oerhört intressant, ­säger Fredrik Wetterqvist, ­tidigare ämnesråd på ­utrikesdepartementet.

Aftonbladet har de senaste­ dagarna rapporterat om nya bevis som motsäger Sveriges officiella hållning att Dag Hammarskjölds död i flygkraschen i dåvarande Nordrhodesia 1961 var en olycka till följd av pilotfel.

Genom åren har många hävdat att DC 6:an där FN:s generalsekreterare färdades besköts av fientligt flyg och därefter kraschade.

Men faktiska bevis har saknats.

Starkt kritiska

1961 utreddes olyckan av en rhodesisk haverikommission med understöd av svenska experter. Samarbetet gnisslade och svenskarna var starkt kritiska till ­utredningsledaren som ­redan från början utgick från olycksteorin.

Några kulfragment hittades aldrig i vraket. Men ­endast tio procent av flygplanskroppen var intakt efter­ kraschen och totalt återfanns bara en tredjedel av plåtresterna.

1975 befann sig Hilding Björkdahl, 92, i Zambia på uppdrag av FN och besökte då olycksplatsen.

Tog den som minne

– Det gick en kille där och grävde och påtade med blommorna. Jag frågade ­honom om var nerslaget ­hade varit. Han visade och sa till mig att vänta medan han sprang i väg till ett skjul och hämtade en plåtbit. Han sa: ”Eftersom du är svensk kan du behålla den”. Så då tänkte jag att jag tar den som minne, ­säger han.

Inte förrän senare upptäckte Hilding Björkdahl vad som liknade kulhål i plåten. Ändå blev souveniren liggande i hans garage fram till en flytt för tio år ­sedan.

– Bland alla grejor som fanns så kom den här plåten fram och min son Göran tyckte att den var intressant.

Efter det har Göran Björkdahl sökt sanningen bakom plåten. Genom ett analys­företag har han kunnat slå fast att den består av samma metallegering som ­användes till flygplansbyggen på 50- och 60-talet.

”Oerhört intressant”

Han har också kontaktat SKL för att få ett utlåtande om hålen. Men än så länge har ingen utredning gjorts – endast en snabbinspektion genomfördes.

– En som var expert på skottskador tittade på det och sa att det inte var skotthål, utan att de var för små. De hade inte den typen av finkalibrig ammunition på den tiden, säger Göran Björkdahl.

Förra året kontaktade han UD för att få hjälp med ­finansieringen av en ordentlig utredning av plåten.

– Vi tyckte att det här var oerhört intressant, säger Fredrik Wetterqvist, tidigare ämnesråd på utrikes­departementet och den som hade kontakt med Göran.

Trasiga bitar

Ändå blev det ingen utredning.

Enligt Göran Björkdahl ville SKL inte genomföra undersökningen innan det var helt säkerställt att plåten kom från DC 6:an.

Henrik Elinder har jobbat för statens haverikommission i 20 år och har på uppdrag av Aftonbladet granskat bilderna av plåten. Han har aldrig sett liknande skador i samband med en flygplanskrasch.

– De ser lite­ lustiga ut. Bucklor och trasiga bitar kan det finnas men det här handlar om fyra så distinkta hål.