Larm: Mer syntetiska droger efter talibanförbud

Det finns allt fler syntetiska opioider i omlopp, varnar FN. Ökningen tros kunna leda till fler dödliga överdoser.

Utvecklingen tillskrivs delvis talibanernas hårda nedslag mot afghanska opiumodlare. En extremt potent syntetisk variant har redan beslagtagits flera gånger i Sverige.

Det afghanska talibanstyrets förbud mot narkotikaproduktion 2022 bidrog till att den globala opiumproduktionen föll med hela 75 procent i fjol, uppger FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott (UNODC).

I sin årliga rapport varnar de nu för oönskade följder av talibanförbudet.

”Resultatet av en långvarig brist på afghanska opioider kan få en rad konsekvenser i Afghanistan och i transit- och destinationsland för afghanska opioider. Renheten i heroin på marknaden väntas gå ned”, heter det i rapporten.

Beslag i Sverige

I brist på heroin producerat av opium från Afghanistan väntas allt fler missbrukare gå över till farligare, syntetiska opioider. Framför allt spås en ökning av nitazener – narkotikaklassade, syntetiska ämnen som kan vara upp till 1 000 gånger starkare än morfin och mycket dödliga även i små doser.

Nitazener har de senaste månaderna beslagtagits i både Sverige och Norge ett flertal gånger, enligt medierapporter.

Även EU:s narkotikabyrå, EMCDDA, förutspådde tidigare i år en ökning av syntetiska opioider i Europa.

Rekordmycket kokain

I övrigt visar UNODC:s årsrapport att antalet människor som brukar olika typer av narkotika världen över fortsätter att stiga. De senaste tio åren har den globala droganvändningen ökat med 20 procent, enligt rapporten.

Cannabis toppar brukarlistan, följt av opioider, amfetamin, kokain och ecstasy. Den globala kokainproduktionen nådde 2022 rekordhöga nivåer, konstaterar UNODC, totalt över 2 700 ton.

”Den kontinuerliga ökningen av både tillgång och efterfrågan på kokain sammanfaller med en ökning av våld i länderna längs försörjningskedjan, särskilt i Ecuador och karibiska länder, samt en ökning av hälsoskador i destinationsländerna i Väst- och Centraleuropa”, skriver de i rapporten.