Långt till politisk vår i Iran
Kampen mellan reformivrarna och den hårda linjens män dominerar morgondagens val i Iran.
Höjningen av belöningen för att döda författaren Salman Rushdie är ett exempel på att väldigt lite ändrats trots uppgörelsen om Irans kärnvapen.
Många såg avtalet mellan USA och Iran som ett sätt att öppna dörren för de isolerade landet och välkomna det in i den internationella värmen. Men det är långt kvar innan Iran blir ett land som andra.
På ett sätt har det fungerat. Uppgörelsen har stärkt president Hassan Rouhanis och de reforminriktades ställning inför parlamentsvalen som hålls i morgon.
De lyfta sanktionerna gör att många iranier hoppas på ökad levnadsstandard och att landets isolering från omvärlden upphör. Sanktionerna har allvarligt skadat Iran ekonomi och hållit tillbaka utvecklingen.
Men det är inte alla som gillar den nydaningen.
Den retar en tung grupp starkt konservativa präster som under över 30 år atvänt fiendskapen med USA och västvärlden som bränsle för att hålla den islamska revolutionens låga brinnande. De motsätter sig alla reformer som skulle öppna upp Iran mot omvärlden och minska religionens och deras eget inflytande över samhället.
De är livrädda för att för mycket impulser och inflytande från väst ska förvandla landet till ett Iran "light".
Viktig symbol
När det häromdagen meddelades att belöningen för att mörda författaren Salman Rushdie, för hans bok Satansverserna, höjts med fem miljoner kronor så var tajmingen ingen slump. Besked är tänkt att stärka de hårdföra krafterna i valet. Fatwan, den religiösa dödsdomen, mot Rushdie är 27 år gammal men en viktig symbol för att försvara den islamska revolutionens landvinningar.
I nuläget kontrollerar de konservativa makten i parlamentet, majlis och i Expertrådet till vilket val hålls samtidigt. Valet är en chans för reformvännerna att flytta fram sina positioner. De konservativa har försökt sabotera chansen till förändringar genom att det så kallade väktarrådet strukit tusentals kandidater, varav majoriteten reformvänliga. De har pekat ut kandidaterna som hantlangare åt västvärldens intressen.
Reformivrarna har fortfarande inte hämtat sig efter presidentvalet 2009 då regimens valfusk troligen kostade dem segern och följdes av kraftig repression från den iranska staten. Sedan dess lever de som arbetar för en förändring farligt. De konservativa backas upp av Republikanska gardet och milisen Basij.
Balanserar
Det är långt till en ny politisk vår i Iran.
President Rouhani anses visserligen tillhöra reformlägret men man ska komma ihåg att i jämförelse med svenska politiker står att han långt utanför den politiska högerskalan. I Iran är allting relativt.
På många sätt blir valet en förtroendeomröstning om Rouhanis tre år vid makten. Men det kan också bli avgörande för vem som ska ta över efter landets starke man Ali Khamenei som suttit i 27 år. I dag balanserar han mellan reformivrarna och de hårdföra. Khamenei är 76 år. Ledamöterna i Expertrådet väljs in på åtta år. En av de som konkurrerar om en plats där är Rouhani.
Rådets viktigaste uppdrag är att utse den högste ledaren. Vem som efterträder Khamenei blir helt avgörande för vilken väg Iran tar framöver, viktigare än vem som sitter på presidentposten.
Iran är fortfarande en prästdiktatur. Men valet har ändå stor betydelse för vilken falang som får mest att säga till om framöver.