”Vi var i hallen – där högg jag”
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-06-14
Mordmisstänkta kvinnan hörs i rätten Aftonbladet rapporterar direkt från rättegången
Den misstänkta dubbelmörderskan klev ombord på en buss och berättade att hon dödat två män.
– Ni får inte släppa ut mig. Jag är allmänfarlig, har kvinnan sagt i polisförhören.
Nu väntas hon för första gången berätta vad som hände på morddagen.
I dag klockan 09.00 börjar rättegången i Kalmar tingsrätt mot den misstänkta dubbelmörderskan i Växjö. I veckor av förhör har den 34-åriga kvinnan pressats med frågor om varför hon mördade de två männen. När hon på påskdagen, tidigare i år, klev ombord på en buss i Växjö var hon nerblodad och visade upp två knivar för passagerarna. Hon berättade att hon hade dödat två personer.
Har inte kunnat svara
Den 6 april häktades kvinnan misstänkt för morden på 70-årige Kurt Andersson och en 41-årig manlig bekant som hon haft en relation med.
Förhörsledarna har försökt förklara för henne hur viktigt det är att hon berättar i tingsrätten vad som hände på morddagen.
Men 34-åringen har hittills inte kunnat svara på frågorna, utan pratar till sig själv eller tar upp helt skilda ämnen som ett ostkvitto hon tappat eller hennes oro för de fattiga barnen i Riga.
– Det räcker så, nu har ni så ni kan ge mig livstid, har hon sagt flera gånger under förhören.
”De lever ju”
Hon säger att hon vill ha livstid men att hon samtidigt är rädd för straffet.
– Visst har jag dödat två personer. Eller tvärtom, de lever ju, har hon sagt i tidigare förhör.
Under den första häktningsförhandlingen bröt kvinnan ihop och fick föras till en rättspsykiatrisk klinik.
Hon har tidigare fått diagnosen paranoid schizofreni och det återstår att se hur hon klarar av att höras i dag under förhandlingen i Kalmar tingsrätt.
Förhören med henne kan komma att hållas bakom stängda dörrar.
Tittar rakt på domaren
09.00. Förhandlingen börjar i tingsrätten i Kalmar.
Den misstänkta 34-åringen är på plats i salen. Hon är korthårig och har en grå skjortliknande tröja på sig. 34-åringen tittar rakt fram på domaren som inleder förhandlingen.
09.10 Målsägarnas advokat läser upp skadeståndsanspråken. I salen finns flera anhöriga som lyssnar på advokaten.
34-åringen har inte velat ha någon kontakt med sin advokat.
– Jag vet inte hur min klient ställer sig till anklagelserna. Jag ber att få återkomma, säger advokat Lars-Ove Andersson.
”Rann ut i sanden”
Kammaråklagare Anna-Karin von Schoultz gör sin sakframställan.
Hon börjar med den mördade 41-åringen och hans relation till kvinnan.
– Han har berättat för sina anhöriga att de planerade att flytta ihop. De anhöriga har uppfattat att relationen rann ut i sanden, säger hon.
34-åringen tittar lugnt på åklagaren.
09.15 Åklagaren berättar hur 34-åringen kände den mördade Kurt Andersson, 71.
De arbetade tillsammans vid ett projekt i Växjö där de bland annat reparerade cyklar.
I Kurt Anderssons bostad har polisen hittat fotografier på Kurt och den åtalade kvinnan. På bilderna som visas i rättssalen håller Kurt om 34-åringen.
Åklagaren går in på själva morddagen den 4 april då de två männen mördades.
Rör inte en min
Den dödade 41-åringen hittades på sitt hallgolv.
– Han hade stickskador i ryggen och i magen. Angreppet har troligen skett i badrummet, säger åklagaren och visar bilder på ett blodigt duschdraperi i mannens bostad.
Det fanns spår av en strumpbeklädd fot i blodet i trapphuset och inne i lägenheten. Spåren tillhörde inte den mördade mannen.
34-åringen tittar på åklagarens bilder med en neutral men uppmärksam min.
Kurt Andersson, 71, hittades död i sitt trapphus samma dag.
Åklagaren spelar upp larmsamtalet med Kurt Andersson.
– Jag är mycket dålig. Kom fort, hörs Kurts röst i salen.
34-åringen fortsätter att titta framför sig.
Börjar mumla
09.25 34-åringen avbryter plötsligt åklagaren och börjar stammande mumla något otydligt. Rättens ordförande får be henne att vara tyst.
Åklagaren berättar om när 34-åringen klev på en buss i Växjö samma dag som männen hittades döda. Hon visar upp bilder på blodiga klädesplagg som 34-åringen hade på sig.
Hon visar bilder på två knivar som kvinnan hade på sig.
– Hon hade också med sig lappar. En av lapparna gäller Kurt. Någon har där skrivit anklagelser om att Kurt ska vilja ha sex med barn, säger åklagaren.
Åklagaren beskriver hur hon tror att 34-åringen har tagit sig fram med bussen.
– Det som har väckt intresset hos flera vittnen är att en kvinna som tagit sig fram obehindrat har haft med sig en rollator.
Möter kvinna efter mordet
09.40 Åklagaren fortsätter att beskriva 34-åringens dag den 4 april och redogöra för de vittnen som har sett henne.
– En granne till Kurt har sett att det finns blod i trappan och möter där också en kvinna på väg ut.
34-åringen sitter något ihopsjunken när åklagaren visar alla bilder på hennes blodiga kläder.
På en av knivarna finns spår av blod från mördade Kurt Andersson och på den andra finns DNA från den mördade 41-åringen.
Kvinnan hade de båda offrens lägenhetsnycklar på sig när hon greps.
09.50 Åklagaren berättar om slutsatserna i obduktionsprotokollen för de två männen. De anhöriga anhöriga skruvar på sig och tittar ner i bordet när åklagaren läser upp alla detaljer om 41-åringens dödliga skador.
Finns inget motiv
34-åringen har fortsatt samma nollställda min. En gång har hon tittat bakåt på det 10-tal åhörare som samlats i salen.
10.00 Målsägarsidans advokat berättar om kraven på ersättning.
Det var 41-åringens mamma som hittade sin son död på hallgolvet i lägenheten. De hade en tät kontakt och sågs senast kvällen före mordet.
– Det här var en traumatisk upplevelse för henne och det ledde till att hon blev sjukskriven, säger advokaten.
10.10 34-åringens advokat Lars-Ove Andersson uttalar sig om misstankarna.
– Domstolen får inte påverkas av den bild som målats upp i vissa medier. Det känns angeläget att säga det här, säger han.
Det har hållits 13 förhör med 34-åringen och ändå finns det inget klarlagt motiv.
– Hon har sedan den första häktningsförhandlingen varit intagen på sjukhus. Det har gjorts ett stort antal försök att göra förhör, men det har inte gått att få fram den bilden, säger han.
Vet inte hur hon ställer sig till anklagelsen
Eftersom 34-åringen inte velat prata med sin advokat vet han inte något om hennes inställning.
– Jag har inga besked om inställning till gärningen, säger han.
Rätten tar 15 minuters paus.
10.35 Rätten återupptar förhandlingarna.
Den mördade 41-åringens mamma hörs av åklagaren.
– Jag ringde till honom vid 7-tiden men han svarade inte. Sedan ringde jag igen, då svarade han inte heller. Då blev jag lite orolig. Jag tänkte att han skulle komma och äta med oss, men han kom inte. säger hon.
Såg blodet utanför dörren
Hon gick då hem till honom. När hon såg att det var blod utanför dörren låste hon upp med nyckel.
– Då låg han på golvet och jag försökte rista honom. Jag tänkte nu är han död. Jag trodde att han hade tagit livet av sig, säger hon med hög och pressad röst i rättssalen.
10.40 41-åringen hade firat påsk med sin familj dagen innan han dog.
– Jag brukar alltid ringa och höra hur det är med honom. Jag har varit lite orolig för honom sedan han blev sjuk, säger 41-åringens mamma.
Hennes son har varit deprimerad tidigare.
”Hon sa att de skulle förlova sig”
Mamman har träffat den misstänkta 34-åringen en gång. Det var ungefär tre veckor före påsk.
– Då sa hon att de skulle förlova sig om 14 dagar och så skulle hon flytta hem till honom, säger mamman.
41-åringen hade suttit tyst när 34-åringen berättade om förlovningen.
Efteråt har han sagt att han har ångrat sig. Han ville inte flytta ihop med 34-åringen.
– Han ville inte ha namnskylten på sin dörr längre.
Talar med tunn, ljus röst
10.50 Rätten påbörjar förhör med 34-åringen.
Åklagaren frågar om hon känner igen kläderna på bilderna. Varför är det blod på kläderna?, frågar hon.
– För att jag har knivhuggit två personer. Jajaja, det är så, säger hon och namnger de båda på åklagarens uppmaning.
Hon talar med tunn, ljus röst.
10.55 – Vi var i hallen där knivhögg jag, fortsätter 34-åringen.
Åklagaren försöker få henne att förklara hur det gick till när hon knivhögg männen.
Hon får se bilder på knivarna och svarar att hon äger en av knivarna.
– Jag har redan sagt det innan, säger hon.
”Ville döda honom”
Rättens ordförande förklarar att hon måste svara på frågorna ändå.
Varför hade du med dig kniven hem till 41-åringen? frågar åklagaren.
– För att jag ville döda honom.
11.00 – Hans mamma verkar vara en snäll människa och snälla människor ska inte lida. Hon låter så trevlig, säger hon om 41-åringens mamma som just har vittnat.
41-åringens mamma tittar på kvinnan när hon pratar.
Nu talar hon för sig själv istället för att svara på åklagarens frågor om hur hon högg.
Sedan blir hon bara tyst och vägrar svara.
”Jag var utan samvete”
11.05 34-åringen fortsätter att prata om hur snäll och trevlig 41-åringens mamma låter.
– Jag känner henne inte men jag tror att hon är en väldigt trevlig människa.
Åklagaren fortsätter att försöka få svar på varför 34-åringen tog en kniv i 41-åringens kök.
– Jag ville döda honom, säger hon.
Hon vill först inte berätta vad som hände i badrummet hos 41-åringen. Sedan svarar hon till slut på frågan.
– Jag har använt den blanka kniven mot honom. Jag var utan samvete.
11.10 Åklagarens förhör med den misstänkta dubbelmörderskan fortsätter.
Hade bestämt sig för att döda tre
– Jag visste inte vem jag skulle döda först. Jag hade bestämt mig för att döda tre personer den dagen. Min mamma också, säger hon.
11.10 Nu börjar åklagaren höra 34-åringen om mordet på Kurt Andersson.
Vad hände hemma hos honom? frågar åklagaren.
– Där drar jag en kniv från min väska, svarar kvinnan.
– Jag dödade Kurt med kniven, säger hon.
”Han var väldigt stark”
11.15 Åklagaren vill att 34-åringen ska berätta om mordet på Kurt Andersson. Hon fortsätter att prata om 41-åringen.
Var fanns Kurt när du lämnade hans lägenhet? frågar åklagaren.
– Han var inne i bostaden. Han var inne, säger hon.
Åklagaren vill veta hur hans nycklar hamnade i kvinnans ficka och om hon gick tillbaka till lägenheten senare.
– Jag gick tillbaka. Jag öppnade. Han var väldigt stark. Han höll så att det var svårt för mig att öppna. Jag knivhögg honom en gång till, säger hon.
”Han var farlig”
11.25 Varför gick hon tillbaka? frågar åklagaren.
– Jag ville att han skulle dö. Han var farlig för allmänheten, säger hon.
Fick du planen att döda tre samma dag?
– Inga kommentarer.
11.35 Nu vill 34-åringen att förhöret ska avslutas.
– Det räcker, säger hon.
Hon sluter ögonen och vägrar titta på bilderna som åklagaren visar upp.
Svarar inte på frågor
Rätten tar en paus på tio minuter.
11.40 Förhandlingarna fortsätter.
34-åringens advokat försöker höra sin klient.
Hon svarar inte på hans frågor.
Rätten tar paus till klockan 14.00.
”Försökte få kontakt med henne”
14.00 Rätten fortsätter förhandlingen. 34-åringen sitter fortfarande stilla och lyssnar uppmärksamt. Hon vänder sig om när åhörarna kommer in.
En vän till den mördade 41-åringen är kallad att vittna.
14.05 Vännen berättar om hur 41-åringen försökte få kontakt med 34-åringen eftersom han inte längre ville att hon skulle flytta in.
41-åringen har aldrig nämnt något namn på tjejen han träffade.
– Jag har mött henne vid trappuppgången en gång när vi var på väg ut. Då sa jag bara hej, säger vännen.
Tystar 34-åringen
Här bryter 34-åringen in igen.
– Jag var aldrig aggressiv, säger hon.
Rättens ordförande ber henne att vara tyst.
– Första gången jag såg namnet på dörren så frågade jag om det. Han berättade att han upplevde att hon var aggressiv och därför inte ville att hon skulle flytta in, säger han.
– Det är lögn, säger kvinnan.
”Olagligt att ljuga”
14.10 Nu bryter 34-åringen in igen.
– Det är olagligt att ljuga, säger hon.
– Kan du vara tyst under vittnesförhören så kan vi ställa frågor till dig sen? Lovar du att vara tyst nu, säger rättens ordförande.
Rätten kallar ytterligare ett vittne. Det är en man som sett en person med en rollator komma halvspringande framåt gatan.
– På kvällen såg jag på text-tv om brotten som hade begåtts. Då läste jag om att en kvinna med rollator hade tagit bussen. Då förstod jag att det kan ha funnits ett samband, säger han.
14.15 Rätten tar paus till 14.30.
14.30 Förhandlingen fortsätter.
Rätten kallar ett vittne som sett en rollator stå parkerad på gatan. En förvirrad kvinna frågade honom om vad klockan var.
– Jag berättade vad klockan var. Då frågade hon om man kunde lita på en sådan klocka, säger han.
Han beskriver kvinnan som liten, tunn och förvirrad.
14.35 Rätten kallar ett vittne som inte har dykt upp. Rätten tar paus till 14.45.
Texten uppdateras.