ÖB vill öka budgeten med tio miljarder

Försvarsmakten varnar för sjunkande försvarsförmåga om inte budgeten ökas successivt med tio miljarder kronor till 2021.

De borgerliga partierna tycker att kravet verkar rimligt.

Försvarsmakten fick så sent som i höstas 6,8 miljarder mer sammanlagt för 2018–2020. Nu begär man ytterligare tre miljarder från 2019 och att anslagsnivån höjs med två miljarder till från 2020.

Enligt Försvarsmakten behövs pengarna för att kunna genomföra det försvar politikerna beslutade om 2015 för 2016–2020.

– Det här skulle hjälpa oss att komma tillbaka till grundplanen och undvika ett förmågetapp, säger ÖB Micael Bydén.

Vikande förmåga

Utan nya pengar är bedömningen att den växande försvarsförmågan stannar av före 2020 för att därefter vika. De flesta partier och Försvarsmakten är överens om att förmågan måste fortsätta att växa på sikt.

ÖB vill inte närmare gå in på om det försvaret som beslutades 2015 är tillräckligt med tanke på de säkerhetspolitiska risker som finns i dag.

– Vi är redo att agera när det behövs, säger han.

För att öka försvarsförmågan utöver vad riksdagen beslutade om 2015 krävs betydligt större resurser, enligt Försvarsmakten. I budgetunderlaget till regeringen vill man att försvarsbudgeten växer med tio miljarder 2021, till 63 miljarder.

Dubblat försvar

Det skulle, enligt ÖB, vara en bra grund att utgå ifrån för att bygga ett stärkt försvar för framtiden. I förra veckan presenterade Försvarsmakten en "idé" om ett fördubblat försvar 2035.

Riksdagens beslut hittills innebär en försvarsbudget på 48 miljarder i år och 53 miljarder 2020.

De borgerliga partierna anser att försvaret måste få mer pengar både på kort och lång sikt. De tycker att Försvarsmaktens krav låter rimliga, även om de inte tar ställning till de exakta beloppen.

"Kan inte hatta"

Moderaterna och Centern, som står bakom den senaste försvarsöverenskommelsen med regeringen, kräver att regeringen nu ger besked om vilka långsiktiga ambitioner den har med försvaret.

– Det går inte att bedriva kvartalsekonomi på Försvarsmaktens område. Man kan inte hatta fram och tillbaka, säger M:s försvarspolitiske talesperson Hans Wallmark.

Liberalerna har aldrig stått bakom den försvarspolitiska inriktningen för 2016–2020, eftersom man ansåg att det saknades pengar.

Dyrare materiel

– ÖB avslöjar i dag regeringens glädjekalkyler, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund.

– (Försvarsminister Peter) Hultqvist och andra försöker skapa en bild av att Sverige rustar upp, men det är bara snack.

Försvarsmakten har flera förklaringar till att man nu åter ändrar sina beräkningar för hur mycket pengar som behövs. En orsak är att kostnaden för inköp av materiel stiger snabbare än försvarsanslagen.

Ofinansierade beslut

En annan orsak är att politikerna inte finansierat sina beslut om åtgärder tillräckligt, Försvarsmaktens generaldirektör Peter Sandwall pekar till exempel på artilleripjäsen Archer och fortsatt drift av skolflygplanet SK60.

En tredje orsak är att kostnaderna för vidmakthållande av materiel och materielunderhåll växer.

Regeringen har börjat tröttna på att Försvarsmaktens ekonomiska bedömningar ändras från år till år. Därför har statskontoret fått i uppdrag att analysera hur de ekonomiska underlagen tas fram.

På frågan om vad ÖB tror politiker och folk i allmänhet tänker när Försvarsmakten återkommande ändrar sina budgetkrav, svarar han:

– Jag har stor respekt för att det behövs ekonomi även på andra områden.