Akademikerbarn vill inte ha extrajobb
Uppdaterad 2011-03-11 | Publicerad 2009-04-08
Ny kartläggning - så jobbar studenterna
Har dina föräldrar inte pluggat på högskola? Då är chansen stor att du jobbar så mer än 30 timmar i veckan samtidigt som du studerar.
En ny kartläggning av studenters extraarbeten som Saco och Svensk Näringsliv gjort visar på stora skillnader mellan olika grupper av studenter i hur mycket man extrajobbar. Nästan hälften av akademikerbarnen jobbar ingenting under terminerna. Var femte student vars föräldrar bara har grundskoleutbildning jobbar mer än 30 timmar i veckan.
Resultatet borde kanske inte förvåna. Alla vet att det är knapert att leva på studiemedel och många vill skaffa sig arbetslivserfarenhet redan innan man är färdig med utbildningen. Men den viktigaste anledningen till att så många har ett extrajobb är att det ekar tomt i plånboken. Av landets 320 000 studenter är det hela sextio procent som jobbar extra vid sidan av studierna.
Jobbar för att få det att gå ihop
Studenterna svarar i undersökningen med en nästan enig röst att de extrajobbar för att få ekonomin att gå ihop, hela 64% anger det som ett huvudskäl. Att bygga kontaktnät och få erfarenhet är också vanliga svar. Svaren skiljer sig beroende på vem man frågar, barn till akademiker svarar oftare att de jobbar för skaffa erfarenhet, medans de studenter som kommer från framiljer utan akademiker till större grad svarar att de behöver jobba för att få det ekonomiska att gå ihop.
Rapporten pekar också på att mer än hälften av alla som jobbar extra säger att det arbete de gör är relevant för utbildningen.
- Det är tydligt att extraarbete fyller en funktion genom att ge studenterna möjlighet att kombinera de teoretiska studierna med mer praktiska arbetslivserfarenheter, säger Saco Studentråds ordförande Stina Hamberg.
Arbetet påverkar studierna
Sveriges förenade studentkårer, SFS, ser inte lika positivt på att så många jobbar så mycket.
- Arbete vid sidan av studierna påverkar såklart resultaten. Enligt en undersökning av Högskoleverket behöver fyra av fem studenter upp till sju år på sig för att ta en examen för tre års heltidsstudier. Ytterligare en grupp avstår från att studera eftersom de vet att de inte har någon anhörig som kan sticka till en tusing i månaden. Ett lågt studiemedel får höga konsekvenser, säger Moa Neuman, ordförande för SFS, i en debattartikel.