”Smygrasismen är värst”

Uppdaterad 2011-03-08 | Publicerad 2005-12-28

under ytan Daniela Caputo, Suleyman Coskun, Sara Elofsson och Elias Kranz gillar den blandning av kulturer som finns i Södertälje, men oroas av den smygrasism de möter i vardagen.

En söndagskväll i september riktades hela Sveriges blickar mot Södertälje.

Efter ett polisingripande i den invandrartäta stadsdelen Ronna utbröt kravaller och polishuset besköts med automatvapen.

– Det var en skitsak som skulle kunna ha lösts enkelt, men allt spårade ur, säger Suleyman Coskun.

Det finns många versioner av vad som egentligen hände på kvällen 11 september 2005.

Grundstommen är alla eniga om.

En ung tjej ringer polisen och uppger att hon blivit angripen och hotad av ett gäng tonårskillar utanför en kiosk i Ronna.

Tjejen är svensk och killarna invandrare.

När polis kommer till platsen blir känslorna allt hetare. Ord övergår i stenkastning och våldsamt upplopp. Strax före midnatt skjuter någon eller några med automatvapen mot polishuset i Södertälje.

Använde för mycket våld

Ungt val sitter i ett studierum på Colin Leclair-gymnasiet i centrala Södertälje tillsammans med fyra 18-åringar.

– Dagarna efteråt var det allt man talade om. Beskjutningen mot polishuset var onödig, men bråket uppe i Ronna var ett litet bråk som skulle kunna ha lösts utan en så stor polisinsats, säger Suleyman Coskun.

Även om de har olika syn på vad som utlöste bråket – kallade killarna tjejen för hora före hon kallade dem svartskallar eller tvärtom – är de eniga om vem som bär ansvaret för att det hela tog en olycklig vändning.

– Polisen använde alldeles för mycket våld, helt klart mer än situationen krävde, säger Elias Kranz.

Kriminella gäng

I Södertälje har mer än var tredje invånare utländsk bakgrund. I miljonprogramsområdet Ronna är andelen 75 procent. Det är fem gånger så många som i övriga landet.

Trots detta tror de inte att händelserna i september har sin botten i rasism eller motsättningar mellan olika etniska grupper.

– Det är ofta bråk här, men det är mer småkriminella gäng än olika nationaliteter, säger Daniela Caputo.

Var sin sida i matsalen

Södertälje är på många sätt en delad stad.

– Invandrarna bor i Ronna, Hovsjö och Fornhöjden. Svenskarna bor i Pershagen, Nykvarn och Brunnsäng – de försöker fly undan invandrarna, säger Suleyman.

– Det är de ”fina” som är rasister i den här stan. De har inte levt med invandrare och förstår inte, de tycker att invandrare beter sig annorlunda, säger Daniela.

Samma uppdelning finns i skolan.

– Matsalen är delad i två delar. Till vänster sitter syrianerna, till höger svennarna, säger Elias.

– Det är väldigt sällan som det är blandade grupper. Jag och Suleyman hänger med varandra i skolan, men det är nästan inga andra svenskar som umgås med syrianer, fortsätter Elias.

Vad beror det på?

– Det bara är så, man samlas med sin grupp. Sen så finns det vissa som umgås över grupperna, säger Daniela.

– Det är mer i skolan. På fritiden brukar man inte umgås om man inte spelar i samma lag eller så. Det är idrotten som för folk samman, säger Suleyman.

”Syrianerna får alltid skulden”

Suleyman är syrian. Tillsammans med syskonfolket assyrierna är de den största invandrargruppen i Södertälje. Med drygt 18 000 människor utgör de nästan en fjärdedel av befolkningen.

– Så fort det händer något dåligt i Södertälje, ett villainbrott eller bråk på stan, så säger dom ”ja, det är en syrian”, säger Suleyman.

– Det är samma i skolan. Om det händer något i klassrummet tittar alltid läraren direkt på syrianen och frågar ”var det du?”, säger Daniela.

”Folk snackar bakom ryggen”

– Det många som är smygrasister, som inte vågar stå för det. Det tycker jag är fel, säger Suleyman.

De andra håller med.

– Man hör hur folk snackar bakom ryggen och säger dumma saker. Jag vill inte ha en massa problem så oftast struntar jag i det, säger Elias.

– De säger inget när de är själva, men så fort det blir ett gäng svenskar som sitter och pratar så blir det ”de där jävla turkarna”. ”Dom är inte ens turkar, varför säger ni turkar”, brukar jag säga, fyller Daniela i.

Smygrasismen är på många sätt värre än den öppna rasismen.

– Det finns inget sätt för dig att kontra, för du kan inte vara helt säker. Du kan inte bevisa att personen är rasist och frågar man så säger de nej, menar Elias.

Ämnet får dem att gå igång och de talar i mun på varandra.

– Var äter smygrasisterna någonstans? Äter de inte på alla turkrestaurangerna i stan? Var klipper de sig? Alla frisörer är invandrare, säger Suleyman och de andra skrattar.

Muslimer hårdast drabbade

De är unga och deras erfarenheter av rasism är främst från skolan. Men Daniela har även märkt det i kontakten med myndigheter och sjukvård.

– De ser mitt namn, det kan vara till exempel en tandläkare, och så ringer de hem till mig och tror att jag inte kan svenska. Man hör det på rösten och de behandlar en som om man var fem år gammal. Sen när de hör att jag pratar bra svenska så skärper de sig.

Men det är inte bara svenskar som är rasister, fördomar finns hos alla etniciteter – om alla etniciteter.

– Om det kommer en zigenerska kanske jag tänker ”hon har säkert snott något”. Sen tänker jag ”vad håller jag på med?”, säger Daniela.

Muslimer är den grupp de tror är hårdast drabbade.

– Många syrianer är rasister mot muslimer. Det finns historiska orsaker till det, även om jag tycker att det är fel, säger Suleyman.

– Det finns vissa på den här skolan, smarta människor, som på fullt allvar tror att alla muslimer vill att de som inte är muslimer ska dö, säger Sara.

Vill flytta

Södertälje är inte en problemstad, men det är en stad med problem. Även om Ungt val-panelen gillar sin hemort är de tveksamma till om de själva kommer att vilja stanna.

– Det är ingen som tar tag i problemen, det kommer bara att bli värre tror jag, säger Suleyman.

– Vi bor i en stad där man inte vågar vittna av rädsla för vad som skulle kunna hända ens familj. Jag vill inte att mina barn ska växa upp i en sådan miljö, säger Daniela.

Vi som var med:

5 snabba

Anders Thoresson (anders.thoresson@ungtval.se)