Försvaret: Missförstånd om 48 miljarder

helskärm

Regeringen och riksdagspartierna verkar nu hålla med ÖB:s analys om att det felar uppemot 60 miljarder kronor till 2030 för att försvaret ska växa i den takt som Försvarsberedningen önskat. Åtgärder måste senareläggas eller strykas.

Ett nätt missförstånd på 48 miljarder har rört till det.

Efter ett andra informationsmöte med riksdagspartierna om skillnaderna mellan försvarsberedningens förslag Värnkraft och Försvarsmaktens analys, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S):

– Ekonomistyrningsverket, Försvarsmakten och det före detta sekretariatet i Försvarsberedningen gick igenom frågetecknen kring försvarsekonomin med partierna. Det var viktigt att oklarheterna blev utklarade.

Alla nöjda?

Han framhåller att "alla förklarade sig nöjda med informationen och vad det finns att utgå från framöver". Vilka som ska förhandla med vem nu, eller om Försvarsberedningen ska återinkallas är inte klart.

– Vi får återkomma om formerna för hur de fortsatta diskussionerna ska se ut, vi har inte tagit några beslut om det. Vi ska fundera och resonera lite sinsemellan, säger Hultqvist.

Nästa höst ska regeringen lämna en proposition till riksdagen inför försvarsbeslutet för perioden 2021–2025 och inriktningen därefter. Grunden hittills är Värnkraft, regeringens överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna om ekonomiska ramar samt överbefälhavarens analys.

Både Kristdemokraterna och Moderaterna vill att försvarsberedningen återinkallas.

– Försvarsberedningen bör återaktiveras och få jobba ett kvartal, säger Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för KD.

Han anser att det är viktigt att behålla balansen, helheten i Värnkraftförslaget om delar nu måste plockas bort.

– För mig är det väldigt bekymmersamt att så mycket inte kommit med, säger han.

Beatrice Ask (M) är ordförande i försvarsutskottet.

– Vi måste ha ett friare utrymme att diskutera och inte vara låst av vad regeringen har gjort upp om med Centern och Liberalerna, säger hon.

Pratat förbi

Hon tolkar missförståndet mellan Försvarsberedningen och Försvarsmakten på 48 miljarder som en följd av att man "har pratat förbi varandra". Ovanpå det kommer skillnader i prisantaganden för åren 2021 till 2030 mellan beredningen och regeringen som ger ett hål på 12 miljarder.

Ekonomistyrningsverkets skriver i en rapport att tillskott som getts i budget för åren 2020-2022 har intecknats två gånger. Försvarsmakten har använt dem för att täcka tidigare överplanering, beredningen trodde att de kunde användas för Värnkraftsplanen.

Beredningen sade att försvarsanslagen skulle upp till 84 miljarder kronor 2025, med en årlig ökning fram till dess med 5 miljarder.

När Försvarsmakten presenterade sin analys av Värnkraft för några veckor sedan hävdade man att det saknades omkring 55 miljarder fram till 2030 för att täcka det Försvarsberedningen önskat sig. Ovanpå det kommer 5 miljarder för Försvarets radioanstalt, Försvarets forskningsinstitut (Foi) och Rekryteringsmyndigheten.

Ekonomistyrningsverket skriver i sin rapport om läget att tillskotten som aviseras är stora. De kommer att innebära att försvaret växer kraftigt, men:

"För att åstadkomma ett genomförbart försvarsbeslut är det dock nödvändigt att under åren 2021-2030 prioritera bort eller minska ambitionen i verksamhet som Värnkraft beskriver. ESV bedömer att det rör sig om belopp i storleksordningen 60 miljarder kronor."