Tjetjener på båda sidor i Ukraina: "Som förr"

Ett ryskt krig återspeglas i ett annat.

I Ukraina strider tjetjener mot tjetjener på varsin sida.

– Det är som en resa till det förgångna, en fortsättning av det som startade i Kaukasien, säger 33-årige Islam, som strider tillsammans med ukrainare och tjetjenska rebellveteraner.

Islam och hans tjetjenska kamrater strider på lite andra villkor än de övriga soldaterna på den ukrainska sidan.

– Om ryssarna tar mig så kommer jag inte att bli del av en fångutväxling, säger han till AFP:s utsände i närheten av fronten nära Zaporizjzja i östra Ukraina.

– Då torterar de mig och visar upp mig i tv.

Autokratens armé

33-åringens förband är döpt efter den tjetjenske krigsherren Sheikh Mansur som gjorde motstånd när Tsarryssland sökte expandera i Kaukasusregionen på 1700-talet. Förbandet bildades av tidigare tjetjenska rebeller redan 2014, till följd av Rysslands annektering av Krimhalvön.

De är allt som allt ”flera hundra” män som har kommit dit frivilligt, enligt Islam, som är sparsam med detaljerna. De flesta har likt honom rakade skallar och långa skägg.

På andra sidan fronten finns flera tusen andra tjetjener, de så kallade kadyroviterna, som är del av den ryska delrepubliken Tjetjeniens armé. Säkerhetsstyrkorna svär en trohetsed inför delrepublikens hårdföre och Kremltrogne ledare Ramzan Kadyrov och är det verktyg han använder för att förtrycka befolkningen.

Kadyroviterna utgör en viktig grupp i de ryska leden då Ryssland ännu inte har inlett någon allmän mobilisering.

– Vi vill visa att inte alla tjetjener är som dem. Många av oss ser ryssarna som angripare och ockupanter, säger Islam.

Stor diaspora

När Sovjetunionen upplöstes i början av 1990-talet passade tjetjener på att försöka upprätta en självständig republik i Tjetjenien, där majoriteten av befolkningen är muslimer. Ryssland ingrep dock i två brutala krig. Den tjetjenska huvudstaden Groznyj jämnades praktiskt taget med marken av ryska bomber, inte helt olikt den ukrainska kuststaden Mariupol.

Vladimir Putin, som inledde det andra Tjetjenienkriget 1999, har valt ut Ramzan Kadyrov som sin man i Groznyj.

Omkring 250 000 tjetjener har sedan krigen levt sina liv i framför allt Europa, Turkiet eller Förenade arabemiraten. 33-årige Islam är en av dem, då han har bott i Polen i nästan 20 år.

– Jag beslutade att gå med i förbandet för att hedra de tjetjener som Moskva försöker avfärda som terrorister, säger han till AFP, och tillägger att han har tagit emot hot på nätet när han har samlat bevis för ryska krigsbrott.

”Har saker att lära ut”

Två av det tjetjenska förbandets soldater har dödats hittills och fler därtill har skadats, enligt dess befäl, den 40-årige krigsveteranen Mansur.

– Men det är av stor vikt att vi är här. Vi har saker att lära de lokala soldaterna om krig, säger han.

De tjetjenska styrkorna som strider på den ukrainska sidan är inte formellt del av den ukrainska försvarsmakten. Mycket av deras utrustning är rysk sådan som de har kommit över. De får mat av många ukrainare i området, varav många är rysk-ortodoxt troende.

– Vi är inte här för att påtvinga någon islam. Vi är här för att strida mot en gemensam fiende och försvara friheten, säger Mansur.

Det finns ytterligare ett tjetjenskt förband vid fronten i Ukraina. Det är döpt efter Dzjochar Dudajev, separatistledaren som försökte bilda det självständiga Tjetjenien och som sedan dödades av riktade ryska robotar i ett anfall 1996.