Bred kritik mot förslag om nytt rasistbrott

helskärm

Ett förbud mot organiserad rasism riskerar att bli ett slag i luften.

Det anser flera tunga remissinstanser, bland andra Åklagarmyndigheten.

I våras föreslog en parlamentarisk kommitté att deltagande i rasistiska organisationer ska vara straffbart och ge upp till två års fängelse och fyra år i grova fall.

För att deltagande ska kunna straffas krävs, enligt förslaget, att organisationen inom ramen för sin verksamhet, genom brottslighet förföljer en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller ras.

Åklagarmyndigheten bedömer att det kommer att bli svårt att bevisa de två föreslagna brotten organiserad rasism och stöd åt organiserad rasism.

Svårt att bevisa

I sitt remissvar påpekar myndigheten att en organisation kan ha flera medlemmar som begår brott såsom till exempel hets mot folkgrupp.

Åklagaren måste dock kunna bevisa att brottsligheten haft stöd i organisationens verksamhet och att brottsligheten inte enbart varit ett uttryck för medlemmarnas personliga handlande.

Det kan vara svårt om det inte finns en dokumenterad policy om att man ska utöva förföljelse av folkgrupp, påpekar Åklagarmyndigheten.

Det kan också vara svårt att bevisa att någon är medlem i en sådan organisation om den saknar ett medlemsregister.

Åklagarmyndigheten befarar att lagförslaget i praktiken sällan kommer att tillämpas.

Avstyrker förslaget

Även andra myndigheter varnar för att den föreslagna lagen inte blir särskilt effektiv, bland annat Göteborgs tingsrätt.

Brottsförebyggande rådet (Brå) avstyrker förslaget att införa de två nya brotten organiserad rasism och stöd åt organiserad rasism. Brå anser också att det i kommitténs betänkande saknas belägg för att den rasistiska förföljelsebrottsligheten har ökat.

Utformningen av de nya straffbestämmelserna kan ”leda till såväl bevissvårigheter som tillämpningsproblem, vilket i förlängningen riskerar att urholka lagstiftningens ändamål och effektivitet”, skriver Justitiekanslern i sitt remissvar.

Justitieombudsmannen (JO) är ”tveksam” till att förslaget uppfyller krav på att lagstiftning ska vara nödvändig och proportionerlig. JO konstaterar att Sverige redan har en omfattande och väl täckande lagstiftning som förbjuder olika uttryck för rasism, till exempel hets mot folkgrupp. I remissvaret ifrågasätts också om lagförslaget kommer att vara effektivt.

Går under jord?

JO påpekar att rasistiska organisationer kan fortsätta även om lagförslagen blir verklighet, men även att det finns risk att organisationer går under jord och blir svårare att kontrollera.

Vissa demonstrationer kommer fortfarande att vara tillåtna och deltagande i rasistiska organisationer som inte ägnar sig åt förföljelsebrottslighet kommer inte att omfattas av lagförslagen, uppger JO.

Sveriges Domarförbund avstyrker förslaget. Inte heller Advokatsamfundet eller Amnesty International stödjer det.

Bland dem som är positiva finns Diskrimineringsombudsmannen.

Kommittén har föreslagit att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 juli 2022. Den var dock inte enig. Vänsterpartiet (V), Sverigedemokraterna (SD) och Liberalerna (L) vill inte kriminalisera deltagande i rasistiska organisationer.